Det pågår två maktkamper i Iran.
Den ena utspelar sig på gator och torg. Den andra på högsta politiska nivå,
mellan ayatollorna Khamenei och Rafsanjani. De styr över var sin
presidentkandidat, över president Mahmoud Ahmadinejad och oppositionsledaren
Mir Hossein Mousavi.
Det går att se varje folklig protestyttring, varje försök att med övervåld
krossa demonstrationerna och varje politiskt uttalande i ljuset av den
maktkampen.
Ayatolla Ali Khamenei är Irans högste ledare. Han styr på livstid över det
mäktiga Väktarrådet, de militära styrkorna, revolutionsgardisterna,
rättsapparaten och landets alla tv-kanaler. Han är fast besluten att låta
president Mahmoud Ahmadinejad sitta kvar på sin post och behålla kontrollen
över landets ministerier.
Ayatolla Ali Akbar Hashemi Rafsanjani står nästan lika högt i rang. Han leder
två viktiga organ som styr över lagstiftning och utnämningar. I teorin kan
han som ordförande i det så kallade Expertrådet både avsätta och tillsätta
landets högste ledare. Han har i maktkampen mot Khamenei tagit Mir Hossein
Mousavi under sina vingars beskydd.
Rivaliteten handlar egentligen bara om makt, inflytande och utnämningar. Båda
är hundraprocentigt lojala mot Irans strikt islamiska styre. Deras åsikter
går dock isär om huruvida försiktiga politiska reformer bör luckra upp
religiösa dekret. Rafsanjani är den mer liberale av de två.
Ayatolla Khameneis maktställning är satt under press. Han har gått med på att
räkna om en del av rösterna från presidentvalet och har med hjälp av
revolutionsgardet lagt sordin på de pågående massdemonstrationerna. I en
symbolisk gest tog revolutionsgardet till och med ayatolla Rafsanjanis
dotter Faezeh till fånga under några timmar i söndags.
Den pågående maktkampen kommer efter flera år av smutskastning mellan
ayatollornas båda läger. Under valrörelsen framförde president Ahmadinejad
kritik mot att Rafsanjani var korrupt. Men denne vände kritiken ifrån sig. I
ett öppet brev utpekade han Khamenei som ansvarig för smädelserna och
varnade denne för risken att avsättas i en folkligt stödd statskupp.
Nu är maktkampen högst oviss, både på gatorna och i maktens korridorer.
De båda ayatollorna försöker samla landets religiösa ledare bakom sig för att
avgöra maktkampen. I den mobiliseringen har Rafsanjani fått fyrtio
inflytelserika mullor i den heliga staden Qom att stödja hans kritik mot
Khamenei, enligt TT.
Men det kan också bli de folkliga protesterna i landets storstäder som till
sist avgör tvekampen mellan Khamenei och Rafsanjani.