”Det är det senaste tragiska exemplet på bristande respekt för folkrätten.
Våldet mot civila måste upphöra”, sade Sveriges biståndsminister Gunilla
Carlsson, som också krävde ett slut på Hamas folkrättsvidriga raketangrepp
mot Israel.
Varken Israel eller Hamas tar emellertid till sig av kritiken. Israel hävdar
att deras attacker aldrig riktas mot civila mål. Enligt israeliska talesmän
är alla mål med kopplingar till Hamas ”legitima” i och med att de har
anknytning till terrorism.
Israel hävdar att Hamas medvetet placerar raketramper och vapenlager vid
skolor, sjukhus, moskéer och andra icke-militära byggnader. Därför drabbar
Israels attacker även civilbefolkningen.
Israels flyg- och markoffensiv i Gazaremsan har krävt mer än sexhundra
dödsoffer. Det är svårt att ange en exakt siffra på hur många av offren som
varit civila.
Det är uppenbart att barn är civila, men inte de som avfyrar raketer.
Däremellan finns en stor gråzon.
Var de fyrtio nyblivna Hamaspoliser, som dödades i Israels första bombvåg,
civila? Var den dödade Hamasledaren Nizar Rayyan en civilperson? Hans fyra
fruar?
Var attacken mot Nizar Rayyan och hans familj legitim därför att han påstås ha
bott i ett vapenlager?
Svaret beror på vem man frågar.
All krigföring regleras i folkrätten av Genèvekonventionen. En av dess
grundprinciper säger att den som inte är ”kombattant” ska skyddas. Det
brukar tolkas som att det bara är lagligt att döda soldater eller andra som
är direkt engagerade i krigföring.
Men Israel har i kriget mot Hamas utvidgat begreppet ”kombattant”. Enligt den
israeliska krigsmakten är var och en som är inbegripen i terrorism inom
Hamas ”ett legitimt mål”. Det räcker dock att befatta sig med Hamas.
”Detta sträcker sig från strikt militära institutioner till politiska
institutioner som erbjuder logistiskt stöd och mänskliga resurser för
terroristverksamhet”, säger den israeliske armétalesmannen Benjamin Rutland.
Israel ser därmed Hamas samtliga tre grenar – politik, välgörenhet och väpnad
kamp – som legitima mål för militära angrepp.
Också Hamasregeringen anklagas för folkrättsbrott genom att skjuta raketer mot
civila israeliska mål.
Flera Hamasledare har skakat av sig anklagelserna och påstått att attackerna
mot civila områden är försvarbara eftersom de flesta israeler tjänstgör i
Israels krigsmakt.
Vem har rätt och vem har fel? Enligt internationell rätt kan bara FN ge ett
svar. Någon entydig FN-resolution lär vi dock aldrig få. I FN:s säkerhetsråd
blockerar USA alla beslut som går emot Israel.
Båda sidors generösa tolkning av folkrättens regler gör det uppenbart att
kriget om Gaza kommer att skörda nya civila dödsoffer.