ANALYS: Nu börjar Reinfeldts svåra EU-år

Klockan 13.30 i går inleddes Fredrik Reinfeldts EU-år. Då avslutades toppmötet här i Bryssel med ett slutdokument som ger den svenske statsministern tydliga signaler om vad som blir huvudpunkterna inför och under Sveriges ordförandeskap i EU.

Går allt vägen når det sin kulmen om precis ett år med undertecknandet av ett globalt klimatavtal i Köpenhamn.

Det finns många hinder på vägen. Det första måste överbryggas redan på onsdag när EU-parlamentet tar ställning till EU:s klimatpaket. Om det uppfattas som allt för urvattnat kan det stoppas eller försenas.

Klimatuppgörelsen blir Reinfeldts utgångspunkt när han som global klimatdiplomat ska försöka övertala USA, Kina, Indien, Ryssland och Brasilien att skriva under ett globalt klimatavtal, ansluta sig till EU:s räknesätt och minska sina klimatutsläpp med 20 procent fram till år 2020.

Reinfeldt har mandat att lova att EU i så fall ökar sina minskningar till 30 procent och i går avslöjade han hur han tänker framföra sitt budskap:

– Okey! Det är vad som gäller. Vad vill ni göra? Hur ser era målformuleringar ut till 2020?

Fredrik Reinfeldt har redan fört sonderande klimatsamtal i fem nyckelländer. I torsdags mötte han John Kerry, Barack Obamas särskilde klimatemissarie. Efter nyår intensifierar han samtalen i nära samarbete med det tjeckiska ordförandeskapet i EU.

Reinfeldt vill vara en brygga mellan nord och syd, mellan i- och u-land. Han betonar att ett FN-avtal i Köpenhamn måste vara en marknadslösning med ett globalt pris på koldioxid och ser det som särskilt viktigt att minskade utsläpp och ekonomisk tillväxt går hand i hand.

Reinfeldts EU-år kommer inte bara att bestå av klimatsamtal. Irland har bestämt sig för att i oktober 2009 hålla ännu en folkomröstning om Lissabonfördraget. Därför kan Sveriges ordförandeskap inkludera en plötslig övergång från ett regelverk till ett annat – från Nice till Lissabon.

Ett irländskt ja innebär att det EU-parlament som väljs i juni måste utökas och att Sverige får två nya mandat, men Fredrik Reinfeldt förblir EU-ordförande till utgången av 2009, då Europeiska rådet i så fall får en permanent ordförande.

Kroatien kan bli ny EU-medlem från 2010. Därför måste Fredrik Reinfeldt också ägna tid åt EU:s utvidgning och hålla liv i förhandlingarna med serber, bosnier, montenegriner, makedonier och turkar som står på väntelistan.