Viktor But är antingen en ärlig rysk affärsman som svartmålas av illvilliga västmakter – eller en dödens handelsman som levererar högteknologiska ryska vapen till terrorister och rebeller runt om i världen. Svaret beror på vem man frågar. Kanske är det därför det råder förvirring i Thailands huvudstad.
I över två år har But suttit fängslad, medan olika rättsliga instanser i Thailand funderat på om han ska utlämnas till USA, där han anklagas för medhjälp till terrorister.
En rättegång i USA kan leda till att känsliga uppgifter om ryska makthavare kommer fram. Ryska regeringen kräver att Viktor But släpps och får återvända till sin familj i Moskva.
För en vecka sedan kom beslutet: But ska utlämnas till USA där han kan dömas till livstids fängelse. Men samma dag som amerikanska agenter landade i Bangkok för att hämta honom ändrade thailändska myndigheter sig igen: den rättsliga processen är inte alls klar, och därför kan han inte utlämnas.
Oppositionen hävdar att But erbjudits att slippa utlämning mot att han vittnar om förre premiärminister Thaksin Shinawatras eventuella kopplingar till 35 ton vapen från Nordkorea som i december stoppades på Bangkoks flygplats. Flygplanet tillhörde ett obskyrt bolag med adress i centrala Moskva – och hade tidigare ägts av ett av Buts bolag.
Viktor But är utbildad militärtolk och tros ha arbetat bland annat i Angola, tillsammans med Igor Setjin. Setjin är nu vice premiärminister i Vladimir Putins regering och en av de mest inflytelse r ika personerna i Ryssland, med nära kontakter till underrättelsetjänsterna.
Efter Sovjetunionens sönderfall lyckades But snabbt komma över ett antal sovjetiska transportflygplan och piloter och kunde leverera efterfrågade varor till oroliga delar av världen. I Ryssland fanns stora mängder krigsmateriel och ett stort behov av pengar. Allt som behövdes var kontakter.
Enligt västliga underrättelseuppgifter levererade Buts flygplan vapen både till regeringar och rebellgrupper, bland annat i Liberia och Sierra Leone där blodiga strider om diamantfälten pågick.
Hans bolag var ofta de enda som gick med på att flyga till riskfyllda destinationer. Därför anlitades de också av USA när förnödenheter skulle transporteras till trupperna i Irak, trots att Viktor But redan var internationellt efterlyst för penningtvätt.
När efterlysningen utfärdades 2002 meddelade ryska myndigheter att Viktor But inte fanns i landet – trots att han i samma ögonblick satt i direktsänd intervju på radiostationen Echo Moskvy ungefär en kilometer från Kreml.
Viktor But kunde bo kvar i Moskva och fortsätta med sina affärer till mars 2008, då han greps i Thailand efter en amerikansk brottsprovocerande operation. Därmed hamnade problemet på de thailändska myndigheternas bord.
USA kräver att But utlämnas, eftersom han ”konspirerat för att döda amerikanska medborgare”. But säger att han själv inte brutit mot några lagar.
Troligen har hans bolag brutit mot F N:s vapenembargo i ett antal länder. Det är inget en privatperson kan åtalas för, men det gör hans kopplingar till ryska makthavare intressanta. Det kan också vara en anledning till att ryska utrikesministeriet kräver att But ska få åka hem.