Rekordstor affär klar USA tystar Israel med modernare vapen

Vapenaffären är den största någonsin i USA:s historia och ska i höst godkännas av kongressen i Washington. Affären blir ännu större när det amerikanska försvarsdepartementet inom kort kompletterar den med krigsmateriel för ytterligare 30 miljarder dollar till Saudiarabiens flotta och luftvärn.

Enligt amerikanska talesmän är vapenaffären viktig för såväl den säkerhetspolitiska stabiliteten i Mellanöstern som för en lång rad storföretag i USA.

Bland dem som får del av ordern märks flygplanstillverkarna Boeing och Lockheed Martin, missilproducenten Raytheon och vapenjättarna Northrop Grumman och General Electric. Alla dessa företag finns på fredsforskningsinstitutet Sipris lista över världens tio största vapentillverkare.

Affären sträcker sig över mer än femton år och beräknas skapa 75 000 jobb i USA fram till år 2025, ett viktigt besked i en tid när den amerikanska arbetslösheten bitit sig fast.

Med massiva vapenköp anpassar sig Saudi­arabien och andra gulfstater till en ny hotbild från Iran och al-Qaida.

Upprustningen sker i nära samverkan med USA. Också brittiska, franska, ryska, kinesiska och svenska bolag är med i den lukrativa vapenförsäljningen.

USA ser till att involvera Israel i balansakten. Regeringen i Washington låter israelerna köpa modernare krigsmateriel än de arabiska grannländerna.

Saudiarabien får till exempel ersätta gamla uttjänta brittiska Tornadoplan med mer avancerade amerikanska F-15-plan. Men israelerna har redan tecknat sig för en helt ny generation stridsplan genom att köpa tjugo amerikanska F-35-plan.

Det är ett av flera skäl till att Israel inte protesterar mot USA:s rekordorder från den saudiska krigsmakten.

Saudierna storsatsade på 1990-talet på försvaret. Det som nu sker är att de graderar upp sitt flygvapen, sin flotta, sitt luftvärn och sin förmåga att genomföra offensiva helikopterräder.

Alla gulfstater rättar sig efter en ny strategisk karta, en karta där araber står mot perser, shiiter mot sunniter, Iran mot Irak, muslimska länder mot Israel.

USA destabiliserade regionen när man gav sig in i Irak. Nu satsar Obamaadministrationen på åter­stabilisering. Och det räcker inte att åter rusta upp den irakiska krigsmakten. Ett ökat shiitiskt inflytande gör även irakierna opålitliga i de sunnimuslimska arabländernas ögon.

När Saddam Hussein störtades i Irak försvagades det arabland som varit en garant mot iransk expansion. När USA nu är på väg att lämna Irak och den iranska regimen talar ett helt nytt maktspråk – understött av potentiella kärnvapen – ökar nervositeten.

Irans ledare Mahmoud Ahmadinejad har även byggt strategiska allianser med Syrien, Hizbollah, Hamas, flera irakiska partier och radikala shiagrupper i gulfstaterna.

Med den saudiska rekordordern har USA fått in vapenbeställningar från sex gulfstater för mer än 123 miljarder dollar. I alla dessa länder ligger försvarsanslagen numera på fyra till åtta procent av bnp.

För USA är det viktigt att trygga de oljekällor som står för merparten av importbehovet. USA behöver starka allierade i regionen som avlastar amerikanerna från militärt ansvar. Och USA ser ett stärkt Saudiarabien som en garant mot en kärnvapenkapprustning i Mellanöstern.

Står saudierna starka kan Iran avskräckas från att bygga kärnvapen. I så fall finns det inte heller skäl för saudierna att utveckla ett eget kärnvapenprogram.

Dessutom vill både Saudiarabien och USA motverka al-Qaidas närvaro på den arabiska halvön. Idag har al-Qaida stora träningsläger i grannlandet Jemen. De attack­helikoptrar och bunkerbomber som Saudiarabien nu köper kan – liksom de radarspaningsplan som köps från Saab i Sverige – användas i ett regionalt krig mot al-Qaida.