Peter Melin: Yttrandefrihet för yttrandefrihet

Sydsvenskans chefredaktör Peter Melin berättar varför Sydsvenskan inte publicerar karikatyrbilderna på Muhammed.

När jag i september förra året första gången motiverade mitt beslut hörde, så vitt jag minns, inte en enda läsare av sig. Nu har vi fått ett stort antal reaktioner där jag anklagas för att vara feg. Huvudfrågan är varför vi inte kan stötta yttrandefriheten och Jyllands-Posten genom att publicera teckningarna?

Redan i september skrev jag att beslutet inte var självklart. Det har inte blivit enklare efter den senaste tidens händelseutveckling. Jag har under veckan kort i olika medier – även i dansk tv – förklarat min och tidningens hållning. Låt mig nu lite mer utförligt peka på några punkter som talar emot en publicering:

1. Jag ser inte publicering eller ej som en yttrandefrihetsfråga. Inget hindrar Sydsvenskan att visa avbildningar av Muhammed om vi finner det motiverat. Så har skett, senast i går visade vi omslaget till barnboken som är upprinnelsen till de senaste dagarnas uppståndelse.

2. Karikatyrerna är i första hand en provokation. Det är sällan en bra utgångspunkt för bra journalistik. Vi publicerar inte heller antisemitiska bilder för provokationen skull.

3. Teckningarna kan ses som en politisk förföljelse av en redan utsatt grupp.

4. Det finns en moralisk dimension. Jag tycker vissa av bilderna är anstötliga. De påminner om antisemitiska karikatyrer från 30-talet.

5. Bilderna kan uppfattas som religiös hädelse.

6. Teckningarna är i en del fall så grova att det finns en risk att en publicering bryter mot svensk lag. De ligger farligt nära hets mot folkgrupp.

Saken kan komma i ett annat läge om reaktionerna inskränker yttrandefriheten. Ingen skall med odemokratiska medel och hot om våld kunna strypa det fria ordet eller tvinga fram en falsk ursäkt.

Men Jyllands-Posten har självklart rätt att publicera teckningarna oavsett vad uppretade muslimer, olika läsargrupper eller andra chefredaktörer tycker.

Men en rättighet är inte samma sak som en skyldighet. Dagligen ratar vi bilder i Sydsvenskan, det hör till utgivarens jobb.

Jyllands-Posten gör som den vill. Men det innebär inte att Sydsvenskan eller andra tidningar måste följa efter. Yttrandefrihet ger oss varken moralisk eller juridisk rätt att i yttrandefrihetens namn publicera vad som helst.

/Peter Melin

Läsarnas reaktioner:

”Något bättre exempel på betydande nyhets- och informationsvärde får man i själva verket leta efter, och chefredaktörens argument i dagens tidning om att det inte skulle vara journalistiskt motiverat med en publicering måste ses som rent nonsens. Ett större journalistiskt mod från tidningens sida skulle vara uppfriskande för många av oss läsare.” /Mats G. Larsson, författare

”Du menar väl inte att en fri press ska avhända sig rätten att häda? Den striden har vi ju tagit och vunnit gentemot kyrkorna för decennier sedan? I övrigt är jag helt överens med dig om att Jyllandspostens bilder var islamofobiska och att det var omdömeslöst av tidningen att välja att publicera dem.”/Mats Erikson

”Vad jag kommer ihåg har Sydis publicerat bilder från " Ecce Homo" i yttrandefrihetens namn. Många kände sig kränkta av detta. Inte jag, eftersom jag är ateist. Jag tycker att du och Sydis är fega när ni inte står upp för yttrandefriheten även i fallet med Jyllandspostens teckningar. Tar ni bort de värsta överdrifterna hade ni kunnat ställa upp rakryggat för yttrandefriheten. Väldigt svagt att ni inte gör det.”/ Thomas Ivarsson

”Jag stöder Din inställning. Det är ju bara tragiskt att tidningsledare, som anser sig själva ofta ha god iq, gör en sådan groda som Jyllands-Posten. I praktiken är det Danmark, (och vi) som är sårbara, inte arabländerna självfallet. Danmark tappar nu byxorna när arbeten försvinner, Arla trycker på, Fog Rasmussen, gör en pudel... Danmark har missbedömt allt... de är beroende av arabvärlden, inte tvärtom!!! Sedan detta med tryckfrihet, den är ju relevant om alla inblandade uppfattar den som en tillgång. Araberna skiter väl i den danska tryckfriheten, hur dum får man bli på Jyllandsposten.” /Conny Hagman

”Den upplåsta konflikten om Jyllandspostens Muhammed-teckningar har nu fått så stora proportioner att Sydsvenskan borde publicera karikatyrerna. Dels för att ge läsarna möjlighet att bilda sig en egen uppfattning om deras innehåll och dels för att markera att demokrati och yttrandefriheten i Europa står över relgiösa övertygelser, hur militanta och lättsårade de än må vara.” /Roger Siemund

”Jyllands-Postens provokation var kanske inte särskilt välbetänkt, men den blev ett test på var gränsen för tryckfriheten i västerländsk uppfattning går. Nu vet vi det. Den går exakt där islams makt börjar. Att som DN:s och Sydsvenskans chefredaktörer påstå att det bara handlar om " politiskt storkäbbel om ursäkter" och inte en strid om yttrandefriheten är en skenfäktning. När statsregeringar skickar sina ambassadörer, mäktiga imamer och mullor utfärdar fatwor, beväpnad pöbel ockuperar konsulat och människor hotas av arbetslöshet är det knappast bara en harmlös träta om ord. ”/ Leo Kramár