Danmark stänger gränserna för icke-akademiker

KÖPENHAMN. Samtidigt har Danmark ännu en gång skärpt språkkraven på invandrare som vill bli danska medborgare med motiveringen att den som vill bli dansk måste kunna språket och känna till samhället tillräckligt väl för att kunna vara en del av det.

– Det handlar om att sortera bort dem som inte är värdiga, förtydligade Jesper Langballe från den borgerliga regeringens stödparti Dansk folkeparti i ett tv-uttalande.

Den nya lagen innebär i realiteten att bara de som studerat tolv år eller längre i sina hemländer i fortsättningen kan bli danska medborgare.

– Danska 3-provet som det heter är alldeles, alldeles för svårt. Våra erfarenheter visar att det i stort sett bara är västerlänningar och it-indier som kan klara de nya kraven, säger Hanne Pontoppidan som är ordförande för LVU, förbundet för vuxen- och ungdomslärare.

Flyktingar och anhöriga som kommer till Danmark sorteras i tre olika språkgrupper. Den som inte kan läsa eller skriva på sitt eget språk, eller som inte behärskar ett europeiskt alfabet, hamnar i danska 1-gruppen. Den som gått i skolan kortare tid än tolv år läser danska 2.

Till årsskiftet räckte ett godkänt danska-2-prov för medborgarskap. Det gör det inte längre. Och den som läst danska-2 kan bara gå vidare till danska-3 på egen bekostnad för cirka sjuttio kronor i timmen. Pizzabagare, busschaufförer och städare får svårt att bli danska medborgare.

– Ett fullständigt orimligt projekt för invandrare som yrkesarbetar i jobb med skiftgång eller oregelbundna arbetstider, säger Anette Honoré på Studieskolen.

Samtidigt tog regeringen bort möjligheten till dispens för tortyr-offer, svårt sjuka och handikappade. De har kunnat söka medborgarskap trots att de inte klarar språkkraven.

Danska-3-provet är ett tvådagars språktest. Den skriftliga delen inleds med läsförståelse. Senast fick eleverna en broschyr från en internetbank. Med hjälp av den ska eleven bland annat kunna redogöra för hur man överklagar nätbankens beslut, på vilka grunder man kan få tillgång till andra personers konton och om banken kan bli ersättningsskyldig i tillfälle av strejk.

Därefter ska eleven formulera formella och informella brev. Och med 300 korrekta danska ord skriftligt diskutera folkhälsa i ett internationellt perspektiv eller konsekvenserna av att genomsnittsåldern ökar för förstföderskor i Danmark.

Det muntliga provet börjar med en intervju där examinatorn ställer frågor kring ett visst ämne. Eleven ska därefter hålla ett resonerande föredrag om ämnet i tre minuter. Efter en kort paus diskuterar eleverna två och två under examinatorns uppsikt ett lottat ämne som massmedier, gemenskaper eller förorening.

Provet avslutas med att examinatorn ställer förutbestämda frågor till varje elev, till exempel: ”Vad betyder tv och internet för befolkningen i fattiga länder?” och ”Vad kan samhället och enskilda företag göra för att begränsa föroreningarna från exempelvis industri och lantbruk?”

– När jag såg provet var jag glad att det inte var jag som skulle examineras. Och jag är ändå lärare, säger Hanne Pontoppidan.