All planering skulle kunna göras en gång för alla, beräkningar av ränta skulle förenklas radikalt och företag skulle slippa förlustbringande klämdagar som varierar varje år.
Det är bara några av fördelarna med en ny tideräkning, menar ekonomiprofessorn Steven Hanke och fysikprofessorn Richard Conn Henry på ansedda Johns Hopkins University i Baltimore, Maryland, USA.
I deras förslag har året alltid 364 dagar. De två första månaderna i varje kvartal har 30 dagar, den tredje 31.
För att kalendern inte ska fjärma sig från solens gång alltför mycket stoppas en extravecka in efter nyårsafton omväxlande vart femte och sjätte år.
– Tänk hur mycket tid och möda som varje år läggs på att anpassa verksamheter till det nya årets utseende, skriver professorerna i ett inlägg som refereras av den amerikanska vetenskapsakademins nyhetstjänst Eurekalert.
En av de konjunkturfrämjande följderna med almanackan är att helgdagar alltid skulle ligga likadant.
Jul- och nyårsafton skulle till exempel enligt förslaget alltid ligga på en lördag, vilket skulle ta bort det mesta av både röd- och klämdagsfenomenet kring dessa helger.
Branschorganisationen Svenskt Näringsliv brukar hävda att en enda extra röd dag kostar bortfall av varor och tjänster för mellan fem och tio miljarder kronor i Sverige. I ett världsperspektiv blir det förstås en hel del.
2017 vore ett lämpligt år att införa den nya almanackan, menar professorerna.
Den 1 januari är då – som i år – en söndag, och de annars trassliga jul- och nyårshelgerna skulle hamna i ett drömläge för världsekonomin.
Till dess hinner dessutom världens datorer ställas om – och mänskligheten vänja sig vid tanken på att tvingas leva smartare i kapitalismens tjänst.
14% är glada
3% är likgiltiga