TEHERAN. Mostafa Ahmadi-Roshan var chef för den anläggning som anrikar uran för det iranska atomprogrammet. Vittnen såg en motorcyklist fästa en bomb under hans bil. Roshan blev den femte iranske fysikern på två år som utsatts för ett attentat.
Vicepresident Mohammad Reza Rahimi betecknar dådet som ”ännu ett bevis på utlandsstödd terrorism”. Iran skyller attentaten på Israel, som vägrar kommentera, och USA, som nekar.
På två månader har de redan spända relationerna mellan Iran och USA försämrats dramatiskt.
Den 8 november hävdade atomenergiorganet IAEA att nya fakta tyder på att regimen i Teheran utvecklar atomvapen. Tre veckor senare annonserade EU, USA och Kanada skärpta sanktioner mot Iran.
I julhelgen inledde Iran en militärmanöver i Hormuzsundet. Tre dagar senare hotade Irans vicepresident att blockera oljetransporterna till väst. På nyårsaftonen skärpte USA sina sanktioner mot Iran.
Dagen därpå kungjorde Iran att man lyckats tillverka egna kärnbränslestavar. I söndags öppnades en ny iransk anläggning för anrikning av uran.
I måndags skickade USA en skarp varning till Teheran. Iran överskrider ”en röd linje” (och riskerar krig) om landet fortsätter utveckla atomvapen och blockerar Hormuzsundet. Dagen därpå kungjorde Iran att den amerikanske medborgaren Amir Mirsa Hekmati, som greps i Teheran i somras, dömts till döden för spioneri.
Utvecklingen har gå t t tvärt emot vad Barack Obama tänkte sig 2009. Då inledde den nytillträdde presidenten diplomatiska samtal med regimen i Iran. De avbröts dock snabbt efter tryck från ”den hårda linjens män” i båda huvudstäderna. USA skärpte politiken i stället.
Men sanktionerna mot Iran har inte haft någon effekt. Ingenting tyder heller, enligt forskare i väst, på att det iranska atomprogrammet gjort avgörande framsteg. Ett amerikanskt anfall mot Iran skulle snabbt utvecklas till ett allmänt krig och omöjliggöra alla normala relationer mellan länderna för generationer framåt. Ett sådant krig ligger inte heller i den iranska regimens intresse.
Varför skärps då läget så snabbt? På tankesmedjan Muftahs hemsida sammanfattar den amerikanske statsvetaren Paul Pillar:
– De politiska hökarna i Teheran behöver hotet från USA för att motivera sin oförsonliga linje. Barack Obamas republikanska utmanare i höstens presidentval kräver hårda tag mot Iran och har i praktiken gjort det omöjligt för presidenten att backa.
Källor: Muftah.org, al-Jazira, BBC, Spiegel m fl.