Ojämnt mellan stad och land

Landsbygden förlorade.

När de första resultatsiffrorna från mindre kommuner i norr kom in såg det hoppingivande ut för landsbygdens kandidat. Ju längre rösträkningen kom, desto mer ansträngt blev centerpartisten Paavo Väyrynens leende. I Helsingfors fick han 6,2 procent.

Han fick inte bli efterföljare till Centerpartiets och landsbygdens store son, Urho Kekkonen från Pielavesi i östra Finland. Vem som än vinner andra valomgången om två veckor är Finlands nästa president en representant för det urbana, välmående och toleranta Finland i triangeln Helsingfors–Åbo–Tammerfors.

Storfavoriten, konservativa Samlingspartiets Sauli Niinistö, kommer från Nokias hemstad Salo, fem mil öster om Åbo. Men det var anhängarna till De grönas Pekka Haavisto i Helsingforstrakten som satte stopp för den gamla centerordföranden från Lappland.

På Facebook och Twitter har den internationellt sinnade Haavisto länge varit den mest omtalade kandidaten. En röst på honom har framstått som ett motdrag till de populistiska Sannfinländarnas storseger i förra årets riksdagsval.

Många tog sig för pannan när två av Sannfinländarnas färska riksdagsledamöter bojkottade finska motsvarigheten till Nobelmiddagen, självständighetsbalen på presidentslottet – eftersom det fanns samkönade par bland de inbjudna.

– Jag blir personligt förolämpad av dansande bögar. En krigsveteran har kontaktat mig och undrat hur det är möjligt att bögar dansar på slottet, förklarade riksdagsmannen Pentti Oinonen.

Den andre sannfinländaren, Teuvo Hakkarainen, föreslog då att homosexuella och somalier borde förflyttas till Åland.

Pekka Haavisto och hans make Nexar Antonio Flores var ett av de samkönade par som bojkottmakarna protesterade mot. Men när stora delar av Finland rasade mot Sannfinländarnas intolerans sträckte Haavisto ut sin hand.

Han åkte till familjen Hakkarainens sågföretag på den lilla orten Viitasaari i mellersta Finland. Där försonades han med mannen som hade velat förpassa honom till Åland.

– Det är lättare att bli förstådd när man talar ansikte mot ansikte. Allt går att lösa genom samtal, det är något jag lärt mig under mitt freds­arbete ute i världen, sade Haavisto då.

Resultatet blev att Haavisto i Viitasaari fick fler röster än Sannfinländarnas presidentkandidat, partiordföranden Timo Soini.

För att ha en chans att vinna mot den konservativa favoriten Sauli Niinistö räcker det inte att Haavisto får vänsterns röster. Han måste också vinna stöd hos Sannfinländarnas väljare. Det är mindre mindre osannolikt än det låter.

Som eurooptimist, jurist, bankdirektör och medlem i det finska politiska etablissemangets inre ring förkroppsligar Sauli Niinistö allt det som Sannfinländarna försöker göra uppror mot. Då kan även en grön internationalist framstå som det mindre onda.

I morgonsoffan efter den tunga valnatten talade Sannfinländarnas Timo Soini om Haavisto i försiktigt positiva ordalag. Den sannfinländske riksdagsmannen och extremnationalisten James Hirvisaari gick längre på sin Facebooksida:
– Aldrig hade jag trott att jag någonsin skulle rösta på en grön bög, men så ser det ut just nu.

Det mest sannolika är ändå att det politiska etablissemangets trygga och tråkiga kandidat vinner. Men helt säkert är det inte.