Den som bara följer rysk statskontrollerad television behöver inte tvivla på
vad som ligger bakom Aleksandr Litvinenkos död. Det är en konspiration mot
Ryssland, för att smutskasta makthavarna i Ryssland och hela dess befolkning.
En konspiration som hela västvärlden tyst samtycker till, eller kanske till
och med aktivt stödjer.
Att Litvinenkos död blivit en
mediahändelse i hela världen beror till stor del på en smart pr-kampanj, har
de ryska tv-tittarna fått höra. Litvinenkos gamla kolleger inom den ryska
säkerhetstjänsten har fått förklara att han var en otillförlitlig mytoman
som gillade att hitta på grundlösa konspirationsteorier. Att han den här
gången bevisligen dog på riktigt verkar inte spela någon roll.
De ryska tv-kanalerna är statskontrollerade och likriktade, men i
tidningspressen finns det fortfarande regimkritiska röster. En av dem är
Moskvatidningen Novaja Gazeta, där den mördade journalisten Anna
Politkovskaja arbetade.
Novaja Gazeta skriver på ledarplats om ett antal
politiska mord som inträffat på senare tid. Tidningen håller med de
analytiker som hävdar att någon försöker destabilisera Ryssland, men tror
att man snarare ska söka efter de skyldiga i Ryssland än i utlandet.
Tanken skulle vara att tvinga fram en grundlagsvidrig tredje presidentperiod
för Putin, för att garantera stabiliteten.
"Frågan om
vilket ansvar Vladimir Putin har är än så länge obesvarad. Man måste först
förstå om presidenten själv provocerar fram situationen, eller om han inte
längre är i kontroll", skriver tidningen.
I den
frispråkiga webbtidningen Jezjednevnyj Zjurnal försöker den kända
journalisten Jevgenija Albats förstå varför så många tror att ryska
säkerhetstjänster står bakom Litvinenkos död. Hon hittar flera tungt vägande
skäl.
– Politiska mord beställda av regimen var praxis under
sovjettiden.
Det senaste kända exemplet var mordet på den
bulgariska dissidenten Georgij Markov i London 1978.
– Också den
nuvarande regimen har bevisligen gjort sig skyldig till åtminstone ett
politiskt mord i utlandet: den tjetjenska motståndsledaren och före detta
presidenten Zelimchan Jandarbijev mördades av ryska agenter i Qatar sommaren
2004.
– De ryska säkerhetstjänsternas verksamhet kan inte
kontrolleras av parlamentet eller oberoende massmedier. Budgeten är hemlig
men har ökat flerfalt de senaste åren.
Hon påpekar också
att makthavare i ett auktoritärt samhälle utan fungerande massmedier ofta
saknar information om viktiga utvecklingar. Därför blir de mörkrädda, ser
hot där sådana inte finns och kan begå överilade handlingar. Samtidigt litar
inte medborgarna på någon och är därför beredda att tro på de mest
fantastiska konspirationsteorier.
"De enda som Vladimir Putin och
hans omgivning kan skylla detta på är sig själva. Frågan om huruvida de
misstänkta har skulden förblir å andra sidan obesvarad", avslutar hon.