Artiklar som berör detta
Unga män dör på fälten i infarkter
Kompakt motstånd mot svensk etanol
PALMARES PAULISTA. Ett hjärtskärande skrik stannar upp den nästan ljudlösa mänskliga maskinen som tuggat sig fram över sockerrörsfälten under dagen.
En arbetare studsar omkring bland sockerrören. Det ser ut som om han blivit biten av en skallerorm. En kollega rusar till undsättning och tar ned honom på marken.
– Helvete, inte nu igen, skriker kollegan och försöker lugna grabben.
En artonårig gästarbetare har fått kramp i armen på grund av de upprepade slagen med macheten och måste hålla sig så stilla som möjligt.
– Han fick kramp för några veckor sedan också. Han hamnade på sjukhus. Usch, det var nära ögat. Han var helt lila i ansiktet när han kom in, säger kollegan och skakar på huvudet.


Den utmattade killen vacklar in i det obrända sockerfältet och sätter sig i skuggan av blasten. Han heter Evanilson Nascimento Chavez och kommer från Santa Inês i Maranhão, en av Brasiliens fattigaste delstater vid Amazonasregionen. Han slutade skolan när han var tio år och har arbetat inom jordbruket sedan dess. När torkan slog till i Maranhão i år, på grund av skövlingen av Amazonas, gjorde Evanilson som hans bröder gjort. Lånade pengar till bussresan och reste i tre dagar genom inlandet för att komma till den förmögna delstaten São Paulo och hugga sockerrör.

– Jag känner på mig att jag kommer att dö här. Jag orkar inte längre. Jag orkar inte.
Han torkar tårarna.
– Jag vill bara härifrån.
Han börjar gråta igen.
– Hade jag inte haft några skulder skulle jag slutat i dag. Och aldrig mer komma tillbaka. Men jag måste betala mitt rum och maten från förra månaden. Förmannen kommer att dra det på lönen, säger han och tittar ned i marken.
– Och så måste jag ha till bussresan hem.


Evanilson behöver minst två månader till på fältet, sex dagar i veckan, tolv ton sockerrör om dagen, om han ska lyckas ta sig härifrån.
Vad känner han inför president Lulas tal om ”Brasiliens gröna arbetare” som hjälper världen att minska den globala uppvärmningen genom att producera miljövänlig etanol av sockerrör.
– Etanol? Vad då? Det är väl socker de gör av det här, säger han och tittar undrande på sockerrören.

0% är glada
0% är likgiltiga