Madridbombare dömd för 192 mord

MADRID. Stockholm. 21 av 28 åtalade för terrorbomberna i Madrid 2004 fälldes på onsdagen. Samtidigt friades tre av de huvudmisstänkta, beskrivna som hjärnorna bakom attentatet.

Terrordåden i Madrid den 11 mars 2004 har nu fått tre namn på huvudpersoner bakom attentaten: Jamal Zougam, Otman el Gnaoui och Emilio Suarez Trashorras. De två första, marockaner, döms för mord på 191 människor och mordförsök på ytterligare 1 956 samt medlemskap i terroristorganisation till närmare 43 000 års fängelse vardera.

Spanjoren Suarez Trashorras döms också för morden samt för leverans av sprängmedel till nästan 38 000 års fängelse.

Men det var ändå frikännandena som skapade de största rubrikerna. "11 M står utan anstiftare", konstaterar tidningen El Mundo. 11 M är ordet som i spansk folkmun används för 11 mars-dåden.

Tre av de män som utpekats som huvudmisstänkta och som "hjärnorna bakom attentaten" friades. Mest oväntat var frikännandet av "egyptiern", Rabei Osman Sayed Ahmed, skriver El Mundo. I ett telefonsamtal inspelat av italiensk underrättelsetjänst säger han: "Hela idén bakom Madridoperationen var min". Egyptiern stod anklagad för att ha hetsat till jihadism i Madrid och åklagarsidan hade yrkat på närmare 39 000 års fängelse.

Ytterligare två av dem som anklagades för att ligga bakom attentaten, Youssef Belhadj och Hassan al-Haski, frikändes, men dömdes dock till 20 års fängelse var för medlemskap i en terrororganisation.

Ytterligare fyra åtalade frikänns från att ha varit "nödvändiga medhjälpare", men döms för smuggling av sprängmedel.

En stor skara anhöriga och drabbade till anhöriga hade samlats i rättssalen i Audiencia Nacional i Madrid, en specialdomstol för bland annat terroristbrott.

Det tog domaren Javier Gomez Bermudez runt 45 minuter att läsa upp en sammanfattning av rättegången. Han uteslöt alla kopplingar till den baskiska separatistorganisationen

I rusningstrafiken den 11 mars 2004 dödades 191 människor i sprängdåd mot Madrids tågtrafik. Inom loppet av tre minuter briserade tio bomber på flera stationer.

Dådet var det värsta som Spanien drabbats av och är den terroraktion i Västeuropa som krävt flest liv efter sprängningen av ett Pan Am-plan över skotska Lockerbie 1988; då dog 270 personer.

Polisen drog snabbt slutsatsen att islamister låg bakom terrordåden, med motivet att straffa Spanien som skickat soldater till USA-alliansen i Irak. I oktober 2003 hade al-Qaidas mytomspunne ledare Usama bin Ladin hotat Spanien med vedergällning.

Den konservativa dåvarande regeringen pekade direkt efter Madriddåden ut ETA. Men regeringen fick hård kritik för att försöka dölja islamisthoten.

Tre dagar efter Madriddåden hölls val och socialistpartiet vann, på vallöften om att snabbt ta hem de spanska soldaterna.