Nasa ställde in rymdresa

Stockholm. Nästa chans till uppskjutning blir på fredag kväll svensk tid, meddelar amerikanska rymdstyrelsen Nasa.


I Atlantis lastrum finns forskningsmodulen Columbus, Europas viktigaste bidrag till den internationella rymdstationen ISS.
Den silvrigt cylinderformade Columbus har plats för tio experimentstationer (eller laboratorier), stora som telefonkiosker.

Fyra är redan installerade på modulen som är 6,9 meter lång och har en diameter på 4,5 meter.


Två astronauter från den europeiska rymdstyrelsen (ESA) följer med Atlantis. Tysken Hans Schlegel ska vara med om att ansluta Columbus till ISS.


Fransmannen Léopold Eyharts stannar kvar på ISS i tre månader för att trimma in Columbus utrustning och delta i experiment.


Columbus blir det första europeiska permanenta rymdlaboratoriet. För kontinentens forskare vankas tusentals experiment inom områden som medicin, biologi, fysiologi, materiallära, strålning med mera - för bruk i såväl rymden som på jorden. Ett huvudsyfte är att förstå vilken roll tyngdlöshet spelar för alla former av liv.


Modulen blir praktiskt taget omgående tillgänglig för forskare nere på jorden. En av de främsta i ledet är fysiologen Dag Linnarsson, professor i baromedicin vid Karolinska institutet i Solna och medlem i flera rådgivande kommittéer vid ESA för medicinsk forskning i rymden.


Han har länge studerat hur mikrogravitationen (tyngdlösheten) påverkar människokroppen, särskilt lungornas funktion.
- För europeiska forskare som är intresserade av mikrogravitation innebär Columbus helt nya och storartade möjligheter, sade han i förra veckan.


Columbus är nästa pusselbit till ISS som ska vara färdigbyggd 2010.