ANALYS: Ett angrepp mot demokratin

Beskrivningen är Benazir Bhuttos egen. Det är hennes egen beskrivning av det självmordsattentat som hon utsattes för den 19 oktober. Hon lyckades själv undkomma medan 140 av hennes anhängare omkom.

Beskrivningen skulle lika gärna kunna gälla torsdagens mord. Den man som dödade Benazir Bhutto och som därefter sprängde sig själv och ett tjugotal människor i luften utnyttjades som ett redskap för att få den pågående valrörelsen i Pakistan att spåra ur. Målet var helt uppenbart att föra in landet i ett ännu djupare kaos.

Riskerna är många. Våldsspiralen kan trappas upp ytterligare. Extrema krafter kan stärka sitt inflytande. Omvärlden följer oroligt hur Pakistans folk, partier, klanledare och president agerar – och reagerar.

Det är inte svårt att tänka ut ett mardrömsscenario. Våldsamma upplopp kan återuppliva det undantagstillstånd som upplöstes den 15 december. Ett beslut av president Pervez Musharraf att skjuta upp det förestående parlamentsvalet kan spä på oroligheterna. Extrema grupper kan utnyttja situationen. Pakistan kan hamna i ett latent krigstillstånd med återkommande och allt blodigare terroristattacker.

Ännu vet vi inte vem som dödade Benazir Bhutto. Mordet var en självmordsattack, därför faller misstankarna omedelbart mot militanta islamister. Eftersom Benazir Bhutto var nära lierad med USA nämns också al-Qaida på samma ryggradsmässiga sätt.

Men i Pakistans komplicerade politiska väv är det svårt att ta någonting för givet. Efter det misslyckade mordförsöket i oktober pekade Benazir Bhutto själv ut delar av landets militärmakt som det största hotet.

På torsdagen förde hennes närmaste funktionärer fram grava anklagelser om att mordet var en direkt följd av att militären medvetet struntat i att ge Benazir Bhutto ett tillräckligt starkt skydd mot nya attentat.

Det har periodvis funnits starka band mellan Pakistans militära underrättelsetjänst och militanta islamister. I grannlandet Indien hävdar många iakttagare att Pakistans försvarsmakt mist kontrollen över det monster den skapat.

Benazir Bhutto såg fram mot en jordskredsseger för sig och sitt parti PPP (Pakistan People's Party) i parlamentsvalen den 8 januari. Valrörelsen har bedrivits på militärregimens villkor, men helt klart strävade Benazir Bhutto efter att för tredje gången bli pakistansk premiärminister. Så blir det inte. Vid 54 års ålder blev hon en martyr för sitt land, kanske en evig symbol för demokratin i Pakistan.

Pakistan behöver mer än någonsin en stark ledare med en genuin folklig förankring i alla delar av landet. Men just nu är det mer ljusskygga makthavare som har initiativet.