De dricker sig sjuka

Det allt våldsammare ungdomssupandet är ett växande problem för EU:s medlemsländer.

Flera uppmärksammade dödsfall och skenande kostnader för vård av alkoholskadade ungdomar medför att många länder överväger ökade restriktioner för att begränsa spritfloden.

Systembolagets monopol och den svenska alkoholpolitiken har ofta kommenterats hånfullt. Nu hörs andra tongångar från omvärlden, framför allt från Storbritannien.

Nyligen bildade tjugofyra organisationer som representerar såväl läkare och sjukvårdspersonal som frivilligorganisationer en allians som ska tvinga upp ungdomssupandet på den politiska dagordningen.
– Vi lever i ett alkoholcentrerat samhälle, sa professor Ian Gilmore, ordförande i det engelska läkarförbundet nyligen. Han menade att alkoholen i dag måste ses som en legaliserad drog och inte ett livsmedel.

Vin-, öl- och spritproducenterna har lagt moteld och menar att alkoholkonsumtionen har minskat och att höjda skatter bara skulle slå mot dem som kan hantera sitt drickande.

Men labourregeringen känner sig pressad och hälsominister Dawn Primarolo har förklarat att regeringen enats om en plan för att minska missbruket. Det mest kontroversiella förslaget: fasta böter för föräldrar vars barn blir gripna för fylleri.

Men också förbud mot utomhusreklam för alkohol i närheten av skolor, nej till tv-reklam före klockan 21 samt hårdare tag mot sponsring av alkohol för universitetsstuderande. Det var en EU-rapport i mars som satte fart på debatten.

Av den framgick bland annat att Irland, Finland, Storbritannien och Danmark toppade ”råsuparligan” där ungdomar i åldrarna 15–24 år var i majoritet.
– Jag är djupt oroad, sa EU:s hälsokommissonär Markos Kyprianou till irländska nätsidan Finfacts.

Andra studier har tidigare visat att nio av tio sextonåringar inom EU någon gång druckit alkohol. I snitt sker debuten före tretton års ålder och första fyllan sker i genomsnitt vid fjorton års ålder.

Enligt en studie från Köpenhamns universitet dricker varannan dansk femtonårig pojke alkohol varje vecka. Sak samma gör fyra av tio flickor. Liknande siffror har bland annat kommit fram i en fransk undersökning.

Dessutom tycks dryckesvanorna i det som betraktas som ”vinländerna” ha förändrats radikalt under de senaste åren. Dels har det blivit vanligare att ungdomar i Frankrike, Italien och Spanien dricker starksprit, dels att målet med drickandet rätt och slätt är att bli rejält berusad.

Fransmännen står inte längre och läppjar sig igenom kvällen med ett glas rödvin. I dag har starkspriten blivit allt vanligare och flera studenter har bokstavligen supit ihjäl sig.
– Vad vi ser är en dyster EU-harmonisering av dryckesvanorna. Vinkonsumtionen minskar och starkspriten ökar i de gamla vinländerna samtidigt som vi i Norden dricker mer öl och vin och lite mindre starksprit, säger professor Börje Olsson vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet.

De nya dryckesvanornas mönster ger utslag i samhällets social- och sjukvårdsbudgetar. Allt fler ungdomar hamnar på grund av sina alkoholvanor antingen i fyllecellen, på läkarmottagningen, på operationsbordet eller, i värsta fall, i graven.