Rama Yade är Sarkozys stjärna

PARIS. Den här helgen följer hon med Nicolas Sarkozy på statsbesök till Indien. Varför det besöket kräver närvaro av en minister med ansvar för mänskliga rättigheter är otydligt.

Däremot framstår det som solklart att Nicolas Sarkozy behöver Rama Yade vid sin sida så ofta som möjligt. Det är hon som ger bilden av en ungdomlig, ibland bångstyrig och bred regering.

Rama Yade har kallats för både Sarko-Rama, Regeringens Naomi Campbell och Frankrikes Condoleezza Rice. Hon är ung, svart, välutbildad och vacker. Hon är uttalat för kvotering av minoriteter till olika befattningar. För många är det nästan för mycket:

– Hon är kvinna, hon är svart och kommer att klättra. Vilken tur att hon inte är lesbisk och handikappad, för då hade hon väl blivit premiärminister, sa den kvinnliga regeringskollegan, hälsominister Roselyne Bachelot.

I ett stelnat, franskt samhälle där alla dessa minoriteter har kommit i kläm inger Rama Yade hopp enbart med sin närvaro. Hon är ändå inte den enda kvinnliga regeringsmedlemmen med invandrarbakgrund. Det finns två till, men ingen lyser så starkt som ministern för mänskliga rättigheter.

Speciellt som hon såsom den yngsta inte är rädd för att vara frispråkig. Det märktes med all tydlighet när Libyens ledare Muammar Kaddafi besökte Frankrike i december:

– Vårt land är ingen dörrmatta som ledare, terrorister eller inte, kan komma och torka av sig blodet från sina illdåd på, sade Rama Yade. Hon stördes speciellt av att libyern anlände på den internationella människorättsdagen – ”hennes” dag.

Själv kom hon till Frankrike när hon var åtta år gammal, från Senegal. Men hennes familj var inte vilken invandrarfamilj som helst. Hennes pappa var Senegals förste president Léopold Senghors högra hand. Mamman var historielärare.

Efter flytten till Frankrike lämnade pappan fru och barn att klara sig själva i Frankrike. De knapra åren satte sina spår i den stolta, nästan aristokratiska flickan:

– Jag minns hur mamma sa åt mina syskon och mig att gömma familjelexikonet innan kronofogden knackade på dörren. Mamma förklarade att lexikonet var vår enda rikedom, berättade Rama Yade i en intervju med Le Point.

Rama Yade tog sig in på en av Frankrikes elitskolor, Science Po, och började arbeta åt senaten. Hon skrev sedan ett brev till en av Nicolas Sarkozys medarbetare. En kort tid senare hade den franska högern lagt vantarna på en talang som vänstern aldrig hade haft reflex att rekrytera. Detta trots att muslimen Rama Yades man, av judisk börd, är aktiv socialist.

Rama Yade har idag blivit lite av salt i såren på den franska vänstern. Den har i årtionden pratat fagert om de nya fransmännen som en tillgång i samhället – men utan att lämna plats åt en enda av dem i maktsfären.

Istället drar nu högern poäng på färgade ansikten som Rama Yade. Själv har ministern berättat att hon ibland känner sig obekväm på den politiska högerkanten. Speciellt när Nicolas Sarkozy röstfiskar i extremhögerns vatten:

– Sarkozys uttalanden om muslimer som slaktar lamm i badkaret chockade mig. Men visst, jag förstår att man inte fångar deras röster med godis, säger hon pragmatiskt. Lika pragmatisk var Rama Yade när hon hindrade sin man från att rösta i presidentvalets andra omgång.

Den dagen låste hon in maken och gick iväg med hans nycklar – mot en ny raketkarriär.