– Världssamfundet har blivit bättre på att hantera en rad biståndsfrågor, säger professor Göran Djurfeldt vid Lunds universitet som under många år arbetat med jordbruksfrågor i Afrika och Asien.
Men jordbrukspolitiken i bland annat Afrika har varit eftersatt sedan 1980-talet.
– När det gäller jordbruket brister det politiska engagemanget. Och det handlar inte bara om knappa insatser från de rika länderna.
– Ett problem är att det i stor utsträckning är kvinnor som sköter jordbruken i många utvecklingsländer och de räknas inte i världens huvudstäder. I stället för att satsa på det egna jordbruket importerar fattiga länder ofta de livsmedel som behövs.
Det senaste året har det mesta pekat åt fel håll för de fattiga: Stigande oljepriser, etanolproduktion på jordbruksmarken, ändrade konsumtionsmönster samt torka och översvämningar har lett till matbrist.
– Jag är ofta optimistisk men nu vet jag inte. Att det svänger så våldsamt beror på att det saknas styrning. Att stödja bönderna i de fattiga länderna är viktigast om matbristen ska minska.
Christina Engfeldt vid FN:s livsmedelsorganisations Sverigekontor säger:
– De rika länderna måste sluta subventionera det egna jordbruken och släppa in jordbruken i Syd på de egna marknaderna.
Hon tycker inte att det är rimligt att USA:s bönder kan räkna med 54-procentiga subventioner av majsproduktionen, samtidigt som landet beslutat om importtullar på 51 procent på etanol från Brasilien.
Västvärlden måste upphöra med sin egoistiska jordbrukspolitik och stoppa biobränsleproduktionen på åkermark.
– Och kanske måste vi i den rika världen ändra vår livsstil. Det är inte rätt att leva som vi gör, när två tredjedelar av människorna på jorden är fattiga, säger hon.
Jordens befolkning växer
I dag ska 6,1 miljarder människor dela på jordens tillgångar.
Vi blir ytterligare 78,5 miljoner – varje år. Enligt FN:s prognos kommer
jordens befolkning att uppgå till 9,2 miljarder 2050.
Det stigande välståndet
I Indien och Kina växer medelklassen, vilket innebär att fler och fler vill
äta kött. Under de senaste tjugo åren har köttkonsumtionen i Kina stigit
från 20 till 50 kilo.
Att ”göra” kött är oekonomiskt. Näringsvärdet i ett kilo kött är bara en
tiondel av näringsvärdet i den mat som djuret ätit. Det krävs 8 kilo foder
och 15000 liter vatten för att skapa ett kilo kött.
Klimatförändringarna
Det finns tecken på att den globala uppvärmningen kan leda till torka,
stormar och översvämningar, naturfenomen som gnager på jordbruksarealen.
Veteproducenten Australien har haft torka flera år i rad. Hösten 2007
skapade häftiga regn översvämningar söder om Sahara. Nu hotar häftiga regn
sådden i södra Afrika.
Stigande oljepriser
De skenande oljepriserna, nu runt 112 dollar per fat, ger dels högre
fraktpriser, dels dyrare diesel för dem som har råd med en traktor.
Tillverkningen av konstgödsel kräver olja vilket gör den dyrare för bönderna.
Etanolproduktionen
Produktionen av biobränslen har blivit en stor fråga för politiker och
energiföretag. Men att göra etanol av till exempel majs har nästan bara
nackdelar. ”Majsbränslet” är smutsigt och att odla drivmedel på åker-arealer
ger stigande matpriser.
De stigande jordbrukspriserna har bland annat medfört att bönder i
Sydamerika huggit ner regnskog i Amazonas för att öka åker-arealen.
Elfenbenskusten: Priset på ris under mars 2008 var dubbelt så högt som i
mars 2007.
Senegal: Vetepriset var i februari dubbelt så höga som i februari 2007,
priset på durra höjdes med 56 procent.
Nigeria: På marknaden i Dawanaudistriket har priset på hirs och durra
dubblats de senaste fem månaderna.
Somalia: Priset på vetemjöl i de norra delarna har nästan tredubblats det
senaste året.
Sudan: Priserna på vete i Khartoum var i februari 90 procent högre än i fjor.
Uganda: Priserna på majs hade i mars stigit med 65 procent jämfört med
september 2007.
Etiopien: Majspriserna i Addis Abbaba vafr i mars dubbelt så höga som i mars
2007, medan priserna på vete var 42 procent högre.
Mocambique: I Maputo har priset på majs stigit med 43 procent jämfört med
förra året.
Filippinerna: Priset på ris har ökat med 50 procent de senaste två
månaderna.
Sri Lanka: Priset på ris var under mars dubbelt så höga som i fjor medan de
i Bangladesh ökat med 66 procent.
Tajikistan: Priset på bröd var i februari dubbelt så högt som i februari
2007 medan priset på vetemjöl hade ökat med 30 procent i Armenien under
samma period.
Haiti: Livsmedelspriserna är mellan 50 och 100 procent högre än förra året.
Källa: FAO
% är glada
% är likgiltiga