Golfströmmen bestämmer framtiden

– Jag tror inte att det blir någon ny istid, som en del har spått. Men dämpas strömmen kan det få stora följder för klimatet i här uppe i norr, säger Bogi Hansen.

Bogi Hansen, professor i Torshavn på Färöarna, kan låta som en domedagsprofet, men han är respekterad forskare. År 2006 fick han Nordiska rådets miljöpris för sin klimatforskning.

Och han är en av våra främsta experter på just Golfströmmen.

– Man ska alltid vara försiktig med att för tidigt dra slutsatser om klimatförändringar utifrån ett eller ett par varma år. Men när man jämför en längre tidsperiod ser man att temperaturen ökat, speciellt de tio senaste åren, säger han.

Det är temperaturhöjningen i havet som kan haverera hela det fantastiska vattencirkulationssystemet som finns i våra oceaner. Golfströmmens varma vatten från ekvatorn strömmar upp i norra Atlanten, där det blandas med kallt och saltrikt vatten. Det får hela vattenmassan att sjunka kraftigt och strömma tillbaka söderut som en djuphavsström.

– Det här är viktigt för att Golfströmmen ska fungera. Här utanför Färöarna har vi just en sådan plats, Färö bank, där strömmen möter det kallare vattnet norrifrån och sjunker ner till 3 000–4000 meters djup. Genomströmningen är enorm, två miljoner kubikmeter i sekunden, vilket är två gånger så mycket vatten som i alla floder i världen, säger Bogi Hansen.

Kraften i cirkulationen riskerar att mattas av på grund av den globala uppvärmningen. Dels för att vattnet i norr blir varmare, men också genom att det blir mindre salt på grund av att isberg och glaciärer på Grönland och Nordpolen smälter och tillför stora mängder färskvatten.

– Det kan resultera i svagare strömmar. För Färöarnas del kan redan en liten minskning bli katastrofal. Vi ligger så nära gränserna redan nu, säger Bogi Hansen.

Den globala situationen kommer att påverkas stort i framtiden om globala uppvärmningen fortsätter. När glaciärerna i Sydamerika och Himalaya börjar smälta kommer det att innebära stora förändringar för havsvattennivåerna. Områden i Bangladesh och andra låglänta länder kommer att drabbas hårt, tror Hansen.

– Jag är absolut orolig för framtiden. Det finns ingen tvekan om att klimatet håller på att förändras och att vi är skyldiga till det. Vi kommer att få se fler och fler konsekvenser av det under kommande år. Jorden blir varmare och havsytan stiger. Det kommer att innebära mera torka på redan varma ställen och mera översvämningar på andra, säger Bogi Hansen.

Han tror att översvämningar och torka kommer att få väldigt många människor världen över att tvingas lämna sina hem och områden.

Redan i dag har översvämningar och oväder drivit folk på flykt, men i framtiden kan klimatproblem leda till att vi globalt kommer att få uppskattningsvis 100 miljoner klimatflyktingar, om inget radikalt kan ändra utvecklingen.

Och med radikala förändringar menar Bogi Hansen stora politiska beslut.

– Jag är övertygad om att det måste hända på det politiska planet. Det är bra om enskilda personer kan göra vad de kan, men det måste finnas regler som styr utsläppen. Det måste bli dyrt för bilar att släppa ut koldioxid och det måste bli ett krav att kolkraftverken pumpar ner sin koldioxid i berget i stället för att släppa ut den i luften, säger Bogi Hansen.

Kraftiga bensinprishöjningar blir lätt impopulära befolkningen. Därför krävs det en internationell politisk enighet kring de här frågorna.

– Det finns en viss skillnad på vad politikerna säger och vad de gör. Det finns starka krafter i Europa, speciellt inom näringslivet, som drar åt motsatt håll. Men helt klart är att vi måste göra något väldigt snabbt. Inom tio år måste vi stanna ökningen av utsläppen och därefter verka för att reducera dem, säger Bogi Hansen.