Neurosedyn fortsätter skada barn

Text: Marianne Hedenbro
Publicerad 14 juni 2008 23.30 Uppdaterad 15 juni 2008 9.44

Världen.
I Sverige skadades de sista barnen av neurosedyn 1963. Medicinen förbjöds. I Brasilien används den fortfarande flitigt och barn föds fortfarande med svåra missbildningar. Fem skadade barn har upptäckts bara de senaste åren.

MALMÖ. – Vi fick kännedom om dem av en slump, vi tror att mörkertalet är stort, säger Claudia Maximino, ordförande för de neurosedynskadades organisation i Brasilien.


Hon är på besök i Malmö där den svenska systerorganisationen Föreningen för neurosedynskadade har ordnat en internationell konferens om läkemedlets användning idag.


Konferensen har deltagare från Japan, Kanada, Storbritannien, Irland, Tyskland, Öster­rike och Norge men Brasilien står i centrum för mötet. Brasilien är såvitt man vet det enda land där barn fortfarande föds med skador från neurosedyn, eller talidomid som är medicinens internationella namn.


Claudia Maximinos mamma åt talidomid av samma orsak som svenska blivande mammor i slutet av 1950- och början av 1960-talet. Det var ett lätt lugnande medel som även hjälpte mot illamående eller sömnbesvär.


Många blivande mammor viss­te inte ens att de var gravida när de tog medicinen. De kunde lika gärna ha avstått.


Claudia Maximino föddes utan ben. Fötterna satt direkt på bå­len. Hon saknar en arm och den enda handen är missbildad. Hon har opererats fyra gånger. Proteser fick hon efter två års bråk med myndigheterna.

– Vi i den första generationen talidomidskadade har inte fått någon ersättning av staten, berättar hon.


Claudia Maximino räknar offren i tre generationer. Den andra föddes vid mitten av 1970-talet sedan en israelisk läkare upptäckt att talidomid är ett utmärkt läkemedel mot spetälska, eller snarare mot biverkningar av spetälskemedicin. Den tredje generationen föds i detta århundrade.


De yngre har lite lättare att få hjälp och ekonomiskt stöd av den brasilianska staten. Idag erkänns cirka 550 personer som talidomidskadade. Ytterligare 200 drabbade har inte fått ersättning. Alla är medlemmar i intresseföreningen ABPST (Associaçao Brasileira dos Portadores da Sindrome da Talidomida).


Claudia Maximino startade den 1991 genom en kampanj i medierna där hon uppmanade andra offer att slåss för sina rättigheter, som hon gjort.

– Jag sköter arbetet själv hem­ifrån. En assistent hjälper mig, berättar hon.


Målet är att alla drabbade ska få sina rättigheter som handikappade tillgodosedda och kunna leva drägligt. Dit har ABPST inte nått än. Fortfarande kan medlemmar tvingas kämpa i 15–20 år för att få sin rätt.


Och fortfarande äter kvinnor i fertil ålder talidomid utan att veta vad de sätter i sig.


– Vi har fått lagar och regler som begränsar användningen. De ser bra ut i teorin men i praktiken fungerar de inte. Brasilien är ett stort land. Informationen når inte ut till alla. I byar med långt till vårdcentraler delar människor mediciner med varandra utan att veta riktigt vad de tar. Många är analfabeter och kan inte läsa varningstexter.


Då hjälper det inte att en förpackning försetts med en överkorsad bild av en ung kvinna.

– Kvinnorna förstod inte meddelandet. De trodde att förpackningen innehöll abortpiller.


WHO rekommenderade talido­mid mot spetälska fram till 2003, när den svenska Föreningen för neurosedynskadade tryckte på för en ändring. Men i Brasilien används medicinen allmänt både mot lep­ra, tuberkulos, cancer, aids och en rad andra sjukdomar.


– I den andra generationen drabbade har 90 procent fått medicinen mot lepra, resten har tagit den av misstag, berättar Claudia Maximino.


Ingen vet hur många brasilians­ka barn som missbildats av talido­mid. Landet har inget missbildningsregister. ABPST och ett nätverk av barnläkare i Latinamerika arbetar för att få till stånd ett register. Ett hinder är att brasilianska läkare inte är skyldiga att rapportera missbildningar.

– Regeringen är väl medveten om problemet. Men det är en droppe i havet jämfört med alla andra bekymmer.



FAKTA/ 10¿000 föddes med svåra missbildningar

Neurosedyn/talidomid orsakade en av de största läkemedelskatastroferna i historien. Uppskattningsvis 10 000 barn runt om i världen föddes med svåra missbildningar i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet. Medicinen gavs till blivande mammor för oro, illamående och sömnbesvär.

I Sverige började neurosedyn säljas 1959 och drogs in 1961. Här föddes 186 missbildade barn. Av dem dog 66 under de två första veckorna efter födelsen.

– I dag lever 106, berättar Björn Håkansson, ordförande i Föreningen för neurosedynskadade.

Fostren skadades under graviditetens tre första månader. Missbildningarna kunde drabba hela kroppen, inre organ lika väl som de synliga på ben och armar, händer och fötter.

Slumpen avgjorde om och hur barnen skadades. Tabletterna gick ur kroppen på ett dygn så den som hade tur slapp att påverkas.

– Vilka organ som drabbades berodde mer på när i fostrets utveckling tabletterna togs än hur stora doserna var, säger Mikael Nilsson.

Talidomid förbjöds över hela världen på 1960-talet men har kommit tillbaka. Läkemedlet har i flera år använts i bland annat USA för behandling av mutipelt myelom, svår benmärgscancer. I januari i år godkändes det även i EU för benmärgscancer. Sjukdomen drabbar oftast äldre som inte kan behandlas med stamscells­transplantation.

– Så länge det ges till en begränsad grupp patienter under kontrollerade former, har vi ingenting emot det. Vi reagerar mot den kriminella användningen i Brasilien, säger Björn Håkansson.

Om medicinen missbrukas i fler länder än Brasilien är inte känt.

Björn Håkansson:
– Lepra är vanligast i Brasilien och Indien. Vi har ingen organisation i Indien, så vi vet inte hur det är där.

Större eller mindre text



21 läsare har reagerat på denna artikel

5% är glada

0% är likgiltiga

0% är nyfikna

95% är arga


Hur reagerar du på "Neurosedyn fortsätter skada barn"?
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu