QUEBEC CITY. 45 platser har anhållit om att få kalla sig för världsarv. I drygt en vecka ska FN-organet Unesco på ett möte i Quebec avgöra vilka av platserna som får använda den eftertraktade titeln. Mötet började i tisdags och åtta platser har redan fått klartecken.
I Mauritius godkändes kulturlandskapet Morne, en fårad bergstrakt vid Indiska oceanen som användes som gömställe av förrymda slavar under 1700- och 1800-talet.
I Saudiarabien utsågs den arkeologiska platsen al-Hijr, som är den största bevarade lämningen efter det högtstående nomadfolket nabatéernas civilisation i trakten av Petra i Jordanien.
Det tredje nya världsarvet är lerhusen Fujian Tulou i Fujian-provinsen i sydvästra Kina. De första av de totalt 46 husen byggdes redan på 1100-talet som hem för hela klaner. De runda husen påminner om fort, det största med en diameter på 91 meter.
I Iran har tre befästa armeniska kloster från 600-talet förärats en plats på listan. Enligt Unesco vittnar klostren om tidiga kontakter mellan de bysantiska, ortodoxa och persiska kulturerna.
På måndagen meddelade Unesco att ytterligare tre platser i Asien förts upp på listan. Det hinduiska Preah Vihear-templet som ligger på en bergstopp i Kambodja nära gränsen mot Thailand, Städerna Melaka och George Town på Malaysias sida av Malackasundet och den arkeologiska fyndplatsen Kuk i Papua Nya Guinea.
Också sex tyska bostadsområdet blir världsarv. Områdena byggdes i Berlin under Weimarrepubliken och Unesco uppger att deras modernistiska stil visar på nyskapandet inom byggkonsten mellan 1910 och 1933.
% är glada
% är likgiltiga