Kriget skärper försvarsdebatt i väst

STOCKHOLM. Ordföranden för riksdagens försvarsberedning, moderaten Karin Enström, är oroad av vad som nu händer.

– Det är oroväckande och visar ett Ryssland som visar sig alltmer konfrontatoriskt och självmedvetet. Även om försvarsberedningen nu inte har något uppdrag så tror jag att var och en i beredningen funderar på det här, säger Karin Enström.

Den hotbild mot Sverige som försvarsberedningen tecknade i sin rapport i december 2008 tog i första hand inte fasta på Ryssland som det främsta långsiktiga hotet mot Sveriges säkerhet utan pekade främst på klimatet.

Hotbilden i decemberrapporten fick senare underkänt av överbefälhavaren Håkan Syrén. När han i maj överlämnade sin komplettering till budgetunderlaget sade han:

– Vi ser en tydlig växelverkan mellan Ryssland och övriga Europa som förstärker den säkerhetspolitiska betydelsen av vårt Nordeuropa. Vi påstår därmed att osäkerheten bedöms vara större i dag än tidigare och svårare att bedöma. Och det påståendet stämmer inte helt överens med vad försvarsberedningen kom fram till i höstas.

Tomas Ries, direktör för Utrikespolitiska institutet, anser dock inte att kriget i Kaukasus får några omedelbara konsekvenser för det säkerhetspolitiska läget i Sverige eller övriga Västeuropa.

– Men på sikt innebär det här att förhållandet mellan Västeuropa och Ryssland försämras. Detta är del av en trend som vi har sett de senaste sju åren, att Ryssland avlägsnar sig allt längre från grundvärdena i EU. Och det är nu ett märkbart steg som Ryssland tagit, säger han.

Ries menar att på lite längre sikt måste också den svenska försvarspolitiken omprövas.

– Nu har man i Sverige satsat mycket på ett mycket litet men rätt effektivt insatsförsvar, men man har skurit bort den delen som man kan använda i närområdet.

– Men det betyder inte att man ska gå tillbaka till det gamla. Vi talar inte om att man ska gå tillbaka till ett invasionsförsvar. Men man måste ha en större kapacitet att säkra Sveriges och EU:s intressen i nordområdena, säger Tomas Ries.

Göran Lennmarker (m), som var ordförande i försvarsberedningen när den förra året analyserade hotbilden, anser inte att det brådskar med en ny analys.

– Men det är klart, ser vi en illavarslande utveckling då finns det ju anledning att se över läget, säger han.