Ryssland försöker blidka Europa

När EU-ländernas stats- och regeringschefer i dag möts i Bryssel lär det bli nya fördömanden av ryssarnas invasion av Georgien – men inga hårda ekonomiska sanktioner.

Just nu har varken Ryssland eller de stora länderna i Europa något intresse av att konflikten mellan öst och väst trappas upp.

Syftet med dagens extra toppmöte är att de 27 EU-staterna ska enas om ett svar på Rysslands agerande i Georgien. Det blir inte lätt. Trots att unionen har bestämt att föra en gemensam utrikespolitik drar länderna åt olika håll så fort det hettar till.

Kriget i Georgien är inget undantag.

Vad som hände på marken är alla överens om: Georgien attackerade Sydossetien militärt i ett försök att ta kontroll över utbrytarrepubliken. Ryssland svarade med en invasion som nådde nästan ända fram till Tbilisi. Därefter erkände Moskva såväl Sydossetiens som den andra utbrytaren Abchaziens självständighet.

Nu är frågan hur EU ska agera för att inte Ryssland ska slå till mot ett grannland igen. Om konflikten med Georgien orsakade en storm skulle en rysk invasion av Ukraina utlösa orkan över Europa.

Precis som Sydossetien formellt tillhör Georgien är Krimhalvön, med sin ryska folkmajoritet, en del av Ukraina. I Sevastopol har den ryska Svartahavsflottan sin bas. Men efter kriget i Georgien har Ukrainas västvänlige Viktor Jusjtjenko uppmanat ryssarna att förbereda en stängning av basen.

Bland andra Frankrikes utrikesminister Bernard Kouchner har varnat för att Moskva kan ha liknande planer för Krim som för Sydossetien.

Men i en intervju med det tyska tv-bolaget ARD i helgen försäkrade Rysslands premiärminister Vladimir Putin att så inte är fallet: ”Vi har erkänt det moderna Ukrainas gränser för länge sedan.”

Under lördagen och söndagen gick telefonerna varma mellan Moskva och de europeiska huvudstäderna.

Tyskland är det EU-land som varit mildast i sina uttalanden mot Ryssland. Det beror på tyskarnas starka beroende av import av rysk gas och olja. Enligt tyska medier har förbundskansler Angela Merkel ägnat helgen åt att bearbeta ledarna i Polen och andra fd kommunistländer som känner sig hotade av den ryska björnen och vill att EU ska drämma i med storsläggan. Hennes budskap har varit tydligt: EU måste tala med en mun och inte öka spänningen i onödan.

Samtidigt träffade utrikesminister Frank-Walter Steinmeier sin ryske kollega Sergej Lavrov och enades om att gjuta olja på vågorna. Något hot mot de gamla sovjetrepublikerna som nu är medlemmar i EU finns inte, lovade Lavrov.

”Nu måste EU spela en balanserad roll så att vi kan återgå till förnuft och ansvar”, förklarade Steinmeier.

Lite kärvare tongångar hördes från London. Efter ett telefonsamtal med Rysslands president Dmitrij Medvedev skrev premiärminister Gordon Brown i tidningen Observer: ”Mitt budskap till Ryssland är enkelt. Om ni vill vara välkomna i organisationer som G8, OECD och WTO måste ni acceptera att med rättigheter följer ansvar.”

Att utestänga Ryssland från dessa organisationer är en åtgärd som bland annat USA hotat med.

Vid dagens toppmöte i Bryssel väntas EU åter fördöma invasionen av Georgien och kräva en rysk reträtt från georgiskt territorium. Men de stora EU-länderna vill samtidigt öppna för en normalisering av relationerna med Ryssland. I november stundar ett toppmöte mellan Ryssland och EU om framtida samarbete.

Vid Natos toppmöte i december hoppas Georgien och Ukraina få klartecken att bli medlemmar i militäralliansen. Rysslands reaktion på ett sådant beslut blir ett test på om Putin talade sanning i helgen.

En helt annan sak är om Ukraina någonsin blir medlem i EU. Det är ett mål för landets regering. Men EU är splittrat även på den punkten.