Sverige betalar mest för EU:s klimatpaket

BRYSSEL. Det satt en tyska, en italienare, en polack och en Reinfeldt med kring bordet i Bryssel. Tre av dem ogillade att de får betala för mycket för EU:s klimatpaket.

Men Sverige får betala mest om klimatpaketet klubbas igenom på fredagen.

Så kan man, starkt förenklat, beskriva förhandlingsklimatet vid EU-toppmötet i Bryssel på torsdagskvällen.

När 27 regeringschefer slog sig ner vid middagsbordet för att inta de sedvanliga toppmötesdelikatesserna hade varje deltagare en egen syn på det utkast till klimatuppgörelse som låg på bordet.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel ansåg att trettio industrisektorer bör få fria utsläppsrätter – allt från bilfabriker och cementföretag till papperstillverkare och stålindustrier.

Italiens premiärminister Silvio Berlusconi ville helt skrota kostsamma utsläppsauktioner eftersom italiensk industri inte kan betala för de ambitiösa klimatmålen.

Den polske premiärministern Donald Tusk ville minimera sina kostnader genom att prata till sig undantag på varje enskilt förhandlingsområde. Han ville framför allt undanta polska kraftverk från EU:s auktioner.

Fredrik Reinfeldt klagade inte. Det är han som om precis ett år ska omvandla EU:s klimatåtgärder till ett globalt klimatavtal i Köpenhamn.

Ändå är det Reinfeldt som i slutänden riskerar bli den som betalar mest för EU:s klimatpaket.

Enligt EU-kommissionen får Sverige bära störst ekonomisk börda för EU:s klimatåtgärder, åtminstone mätt som andel av det egna landets bnp.

Klimatåtgärderna kan kosta Sverige 0,78 procent av den egna bruttonationalprodukten.

Därför har EU-kommissionen, inte den svenska regeringen, ingripit för att slopa de bidrag som Sverige (samt Luxemburg och Belgien) via en nyinrättad ”solidaritetsfond” förväntats skänka till klimatåtgärder i svagare EU-länder.

Värdet av ingripandet kan dock suddas ut eftersom flera stora EU-länder, främst britter och tyskar, vill få bort solidaritetsfonden.

Fredrik Reinfeldt betecknade igår toppmötet som ”en ödesstund för klimatet”. Han ser det som helt avgörande för att kunna nå en global lösning i Köpenhamn.

Toppmötet erbjuder Reinfeldt en chans att ta ledningen i det globala klimatarbetet. Lyckas EU-länderna nå enighet kring det myller av teknikaliteter som ska dryftas om utsläppsrätter, koldioxidläckage, prisvolatilitet, auktioner och flexibla mekanismer tänker Fredrik Reinfeldt skicka sin miljöminister på världsturné.

EU-beslutet innebär grönt ljus för Andreas Carlgren och hans tjeckiske kollega Martin Bursík att kuska jorden runt för att skapa enighet för ett Köpenhamnsavtal. Resrutten omfattar Moskva, Washington, Peking, New Delhi, Brasília och Tokyo.