Nya ledare öppnar för fredslösningar

Bushs politik gjorde ingen glad – utom den turkiske skofabrikanten som efter attentatet fick så många beställningar på sin produkt att han blir förmögen.

Vad kan Barack Obama göra för freden?

Frågan är mer brännande än någonsin efter Israels våldsamma attack mot Gaza på lördagen.

USA är världens enda supermakt och en fred i Mellanöstern är omöjlig om inte Washington driver på.

Ska en ny president göra något måste det ske i början av hans ämbetsperiod. Bara då är djärva initiativ möjliga.

Följaktligen är Barack Obama nu i färd med att svetsa samman sitt team för Mellanöstern. Enligt vad som läckt ut i amerikanska medier blir det ett särskilt sändebud för fredsprocessen mellan Israel och Palestina, ett annat för de hyperkänsliga samtalen med Iran.

År 2009 blir avgörande för Mellanöstern. Inte minst för att det hålls så många viktiga val.

Redan i januari är det lokalval i fjorton av Iraks arton provinser. Det senaste året har våldet i landet minskat. Samtidigt pågår ett maktspel som väntas bli intensivare i takt med att amerikanska och brittiska trupper dras tillbaka.

I lokalvalen utmanar inrikesministern Jawad al-Bulani den USA-stödde premiärministern Nuri al-Maliki. Förra veckan greps 24 poliser och säkerhetsmän från inrikesdepartementet, anklagade för kupplaner mot al-Maliki. Efter två dagar släpptes männen av al-Bulani – och hyllades som ”patrioter”.

Men efter helgens uppflammande strider i Gaza är det dit Obama först av allt måste rikta uppmärksamheten. Konflikten mellan israeler och palestinier är mer komplicerad än någonsin.

På den palestinska sidan bråkar rivaliserande Fatah och Hamas om när det ska hållas presidentval. Den sittande presidenten Mahmud Abbas från Fatah hävdar att det inte är dags förrän i januari 2010. Men Hamas anklagar Abbas för att i strid med palestinsk lag ha flyttat fram valet, som borde ske redan i januari 2009.

Något val i början av året lär det inte bli. Men Hamas vägrar erkänna Abbas som legitim president efter den 9 maj, då hans mandatperiod enligt Hamas löper ut.

Presidentposten är viktig. Det är med den palestinske presidenten som Israel för samtal om fred.

Hamas segrade i parlamentsvalen 2006 och bildade regering under Ismail Haniya. Men islamiströrelsen är terroriststämplad av västvärlden och hålls isolerad i Gaza av Israel.

Förra veckan tog en halvårslång vapenvila slut. Hamas började åter skjuta raketer och hota med att skicka nya självmordsbombare. Och nu har Israel svarat med ett blodigt missilangrepp från luften. Politikerna i Jerusalem diskuterar att än en gång ockupera den palestinska landremsan vid Medelhavet.

Det gör valet i Israel den 10 februari brännhett. Utgången kan bli avgörande för såväl konflikten med Hamas som de hittills så fruktlösa fredsförhandlingarna med Fatah.

Höken i valrörelsen är Likudledaren Benjamin Netanyahu, som hotat att en gång för alla krossa Hamas. Han tycks inte heller särskild intresserad av att kompromissa med Fatah.

Konkurrenten Tzipi Livni från Kadima kanske inte är någon duva. Hon är utrikesminister i den regering som nu slagit till hårt mot Hamas i Gaza. Men hon säger sig vara beredd att utrymma bosättningar på Västbanken och fortsätta fredssamtalen med Fatah.

Barack Obama kommer som varje amerikansk president att stå bakom Israel. Men med Tzipi Livni som premiärminister i Jerusalem ökar hans möjlig­heter att ge förhandlingarna med pale­stinierna en skjuts framåt.

För israelerna är utgången av valet i Libanon i maj av stor vikt. Sommarkriget mot Hizbollah i juli 2007 blev en snöplig historia för armén och regeringen. Israels relationer till grannen i norr är ansträngda.

I parlamentsvalen i Libanon står premiärminister Fuad Sinioras västvänliga regeringskoalition mot en ohelig allians mellan den kristne ledaren Michel Aoun och shiamuslimska Hizbollah. En seger för oppositionen skulle såväl i Israel som USA uppfattas som ett allvarligt bakslag för säkerheten i regionen.

Hizbollahs främsta skyddsmakt är Iran, som förser rörelsen och dess ledare Hassan Nasrallah med vapen och ideologiskt bränsle. Den iranske presidenten Mahmoud Ahmadinejad har hotat utplåna staten Israel.

Men den 12 juni kan hans dagar vid makten vara räknade. Då hålls presidentval i Iran. Landet är visserligen inte någon demokrati – bara kandidater som godkänts av de religiösa mullorna får kandidera – men utmanaren, den förre presidenten Mohammad Khatami, anses ändå stå för en mer reformvänlig linje än Ahmadinejad.

USA har i flera år anklagat Iran för att skaffa kärnvapen i smyg. Iranierna har svarat med att man bara utnyttjar sin rätt att bygga fredlig kärnkraft.

Såväl Israel som USA har hotat med bombattacker.

Med nya ledare i såväl Washington som Teheran kanske chansen för en öppning ökar.