De militära rättegångarna på Guantánamo stoppas

GUANTÁNAMO BAY, KUBA. – Jag har en kompis som jobbar som vakt i lägret. Han säger att fångarna slänger cocktails – en blandning av kiss och bajs – på vakterna. De hatar USA. Vad är Obamas plan egentligen? Fångarna är här av en anledning. De är terrorister. De kan inte släppas lösa.

23-årige Joshua Nenortas, soldat i armén och stationerad på flottbasen Guantánamo Bay, tittar skeptiskt upp mot tv-skärmen i mässen. Där vinkar Barack Obama till folkmassorna i Washington DC. Han har just efterträtt George W Bush och blivit USA:s fyrtiofjärde president.

Ett par kilometer från mässen, alldeles intill havet, ligger det ökända fånglägret. Det som i mångas ögon blivit en symbol för maktfullkomlighet och brutalitet hos George W Bush.

Lägret där barnsoldaten Omar Khadr hållits inspärrad sedan han var femton år.

Lägret där det ansetts okej för förhörsledare att tvinga en fånge att bära stringtrosor och behå på huvudet, samt uppmana honom att skälla som en hund.

245 fångar sitter fortfarande inspärrade här. Ibland får de tillstånd att se dvd-filmer. Lägrets bibliotekarie berättar att naturfilmer och fotbollsmatcher är särskilt populära. Senaste matchen som visades: en U21-landskamp mellan Italien och Spanien.

Barack Obamas installationstal från Washington fick fångarna inte se. Men deras liv kommer att förändras med en ny president i Vita huset.

Obamas första åtgärd som president blev igår morse att beord­ra ett 120 dagars stopp för de pågående militärrättegångarna. Systemet har kritiserats hårt av Obama på grund av bristen på rättssäkerhet.

Om domstolen på Guantánamo alls ska användas, har Obamas juridiska team sagt, så måste systemet förändras i grunden.

Precis innan Obama svor presidenteden i tisdags bevittnade Sydsvenskan det sista av de pågående förhören i målet mot barnsoldaten Omar Khadr. Den kanadensiske medborgaren Khadr var femton år när han greps i Afghanistan 2002 och har suttit inspärrad sedan dess.

Huvudförhandlingen skulle ha hållits den 26 januari. Domaren avslutade förhören:

– Domstolen samlas åter imorgon, klockan nio, om den inte får nya instruktioner.

Det fick den.

Fånglägret på flottbasen Guantánamo Bay tillkom i en nervig atmosfär av skräck och hämndlystnad, några månader efter terrorattackerna den 11 september 2001. George W Bush hade startat ”Det globala kriget mot terrorismen”, och ville ha snabba resultat. Under 2001 och 2002 greps hundratals ”fientliga kombattanter” i bergstrakterna mellan Afghanistan och Pakistan. En av dem var svensken Mehdi Ghezali (som släpptes år 2004).

Vissa av de gripna männen – de var uteslutande män – var farliga terrorister. Problemet var att gans­ka många inte var det. De flesta som flögs till Guantánamo hade köpts av USA, för 5 000 dollar styck, från afghanska krigsherrar, prisjägare och legosoldater.

Sedan 2002 har över femhundra Guantánamofångar släppts, oftast utan att ha blivit formellt anklagade för något brott. I den värld som formades av Bush och hans rådgivare förtjänade fångarna på Guantánamo varken att bli behandlade som vanliga brottslingar eller som krigsfångar.

En av Bushs mest inflytelserika juridiska rådgivare, professorn John Yoo, gillade att göra historiska jämförelser när han talade om Guantánamos fångar:

– Varför är det så svårt för folk att förstå att det finns en kategori av beteende som inte ryms inom juridiken? undrade Yoo i en intervju med New Yorker-journalisten Susan Mayer.

– Vad var pirater? Vad var slavhandlare? De slogs inte för någon nation. Historiskt sett så var de människor som ansågs så usla att de inte gavs skydd under någon lag.

”Tortyr är aldrig acceptabelt”, sade George W Bush till New York Times 2005.

Har tortyr använts i förhören på Guantánamo? Under flera år var frågan omstridd.

Inte nu längre.

– Vi torterade Qahtani, sade domaren Susan Crawford i förra veckan.

61-åriga Susan Crawford, en lojal republikan, tillsattes av Bushregeringen för att bedöma vilka Guantánamofall som skulle kunna drivas i domstol. Det var omöjligt i Muhammad al-Qahtanis fall, berättade Crawford för Washington Post.

Anledningen: ingen domstol skulle acceptera bekännelser som tillkommit efter tortyr. Crawford berättade att al-Qahtani under 2002 och 2003 förnedrades sexuellt, hindrades att sova och kyldes ner så mycket att hans liv var i fara. Vid ett tillfälle sjönk hans puls till 35 slag per minut.

Förhörsledarna förde noggranna anteckningar om vad de gjorde, anteckningar som senare läckte ut till pressen. Citat från den 20 december 2002:

”Kl 11.15: Berättade för internen att en hund anses ha hög­re värde. Började lära internen kommandon som sitt, kom och skäll. Internen blev upprörd.

Kl 13.00: Hundkonsterna fortsätter. Förhörsledare visade bilder av offer från 11 september samt uppmanade internen att skälla glatt för dessa männi­skor. Förhörsledare visade bilder av al-Qaida-terrorist och sa till internen att han skulle morra. En handduk lades över internens huvud som en burka, och förhörsledaren gav internen danslektioner.”

Det är klarlagt att USA vid minst tre tillfällen utsatt terrormisstänkta för så kallad waterboarding, en form av vattentortyr. En tyghuva träs över den misstänktes huvud. Han spänns fast i en stol som lutas bakåt, varpå förhörsledaren häller vatten från två muggar över huvan, rakt över näsan och munnen som fylls med vatten. Att kräkas i huvan är vanligt. Det känns som att drunkna. Få kan uthärda det mer än några sekunder.

När Sydsvenskan frågar talespersoner på Guantánamo om tortyr, svarar de undvikande.

– Jag har varit här ett år. Jag kan inte tala om det förgångna, säger kapten Kim Kleiman.

– Jag har inte sett något. Tvärtom blir jag stolt varje gång jag träffar våra vakter. De är oändligt tålmodiga, trots alla förolämpningar de får ta emot.

Hennes nye överbefälhavare Barack Obama är tydligare.

– Waterboarding är tortyr. Under min regering ska vi inte tortera, sade Barack Obama nyligen.

Igår visade Obama att han menar allvar med sina löften om förändring genom att stoppa alla militära rättegångar.

Nu börjar det svåra. Hur stänger man ett fångläger fullt av farliga män?

Enligt Pentagon har 61 män av de dryga 500 som släppts från Guantánamo återgått till terrorverksamhet. Arton av dessa är bekräftade fall, uppger Pentagon.

Muhammad al-Qahtani – fången som enligt domaren Susan Crawford torterats, och som nu sitter innanför taggtråden i Camp Delta – tros vara ”den tjugonde flygkaparen”. Han skulle egentligen ha varit med i attacken den 11 september, men stoppades av en misstänksam tulltjänsteman. Några månader senare greps han i Afghanistan.

Men om han och många andra nu inte kan åtalas, eftersom utredningarna befläckats av tortyr?

Pastorn på flottbasen Guantánamo, David Mowbry. säger vad många tänker:

– Det är tjugomiljoner­dollarsfrågan. Vad ska vi egentligen göra med dem när lägret stängs?

Den frågan måste Harvard­utbildade juristen Barack Obama och hans medhjälpare finna lösningen på. Snabbt.Journalister tillåts inte tala med fångarna.