Mordets beställare hittas troligen aldrig

Det såg lovande ut när ryske riksåklagaren Jurij Tjajka i augusti 2007 förklarade att mordet var löst. Bland de gripna fanns före detta polisanställda och en anställd i KGB:s efterföljare, säkerhetstjänsten FSB.

Sedan dess har det gått utför. Utvalda uppgifter om förundersökningen började läcka ut till medier, vilket har gjort det lättare för andra inblandade att sopa undan sina spår eller försvinna.

Många i väst blev förvånade när det visade sig att flera av

de gripna var tjetjener – Anna Politkovskaja var mest känd för sin fräna kritik av Rysslands krigföring i Tjetjenien.

Hon hade många ovänner bland ryska militärer och anställda inom den statliga säkerhetsapparaten. Men hon var lika oförsonlig i sin kritik mot tjetjenska krigsherrar, mot ledare av den organiserade brottsligheten, och inte minst mot Tjetjeniens Moskvavänlige president Ramzan Kadyrov.

Därför hade polisen många spår att följa. Redaktionsledningen på Anna Politkovskajas tidning Novaja Gazeta tyckte att förundersökningen sköttes kompetent, men att tillslaget skedde för tidigt, vilket kan ha lett till att mördaren och beställaren kom undan.

Mordet på Anna Politkovskaja blev ovanligt uppmärksammat, framför allt i utlandet där hon var mest känd. Därför var det politiska trycket på åklagarämbetet hårt, och därför var det i makthavarnas intresse att någon dömdes för mordet. Här blev juryn ett hinder.

När rättegången började stängde domaren dörrarna för massmedierna. Han hävdade att det var en begäran från juryn.

Då gick en av jurymedlemmarna till den frispråkiga radiostationen Echo Moskvy och berättade att juryn absolut inte ville ha stängda dörrar. Jurymedlemmen blev därefter tvungen att hoppa av, men dörrarna förblev öppna.

Det var också juryn som friade de åtalade: bevisen räckte inte, tyckte de tolv jurymedlemmarna.

Den oberoende lekmannajuryn avskaffades på Sovjettiden – den passade inte in i systemet där rättsskipningen var öppet politiskt grundad. Efter Sovjet-unionens sönderfall blev återinförandet av juryn en viktig symbolfråga i domstolsreformen.

I flera uppmärksammade rättsfall har juryn i brist på bevis valt att fria personer som anklagats för allvarliga brott. För att sätta stopp för detta har den ryska regeringen genomfört en lagändring. I framtiden ska rättegångar i terrorrelaterade brott i framtiden genomföras utan jury.

Vad som ska räknas som terroristmål är inte helt klart. Klart är däremot att de fällande domarna kommer att bli fler. Ryska domstolar väljer att fälla de åtalade tjugo gånger oftare när de dömer utan jury.

Åklagaren Julia Safina tänker överklaga torsdagens friande dom, och det är fortfarande möjligt att någon av de nu friade fälls i nästa instans. Beställaren av mordet kommer förmodligen aldrig att hittas.