Här inne förvaras jordens framtid

Fakta/Optiska kablar ger vinterljus

Taket till frölagrets entré är fyllt med reflekterande stål, speglar och prismor. Installationen fungerar som en fyr som reflekterar polarljuset under sommarmånaderna. Under vintern kommer 200 optiska fiberkablar att ge ett dämpat grönt, turkost och vitt ljus.

Bakgrund/Därför är Svalbard bästa platsen

Ett gemensamt frövalv för världen har diskuterats i över tjugo år. Fröbanker har funnits sedan 1920-talet, men förutsättningarna för de 1 400 som finns i dag är minst sagt olika.
I Afghanistan och Irak har fröbanker på senare år utraderats i samband med krig. I Kirgistan hade man inte råd att betala elräkningarna till kylanläggningen och fick lägga ner. I Filippinerna slogs en fröbank ut av en tyfon 2006.
Diskussionerna kring en global fröbank mynnade ut i att Svalbard ansågs som den bästa platsen. Det ligger avsides och den ständiga frosten i marken gör att det aldrig blir mer än fyra minusgrader där.
Kommunikationerna är goda. Valvet ligger alldeles ovanför flygplatsen i huvudorten Longyearbyen. Geologiskt riskerar man inga jordbävningar.
Det politiska läget är stabilt, och det internationella Svalbardstraktatet garanterar frånvaro av militär aktivitet och konflikter.
Dessutom är det nordiska samarbetet Nordiska Genbanken sedan länge känt för arbetet med fröer även internationellt. Norge tog på sig att bygga valvet för runt 70 miljoner kronor.
Nu delas ansvaret för valvet av norska staten, Nordiska genbanken och stiftelsen Global Crop Diversity Trust.
Stiftelsen är en internationell oberoende organisation med FN-anknytning finansierad av en rad länder och donatorer, bland annat Bill & Melinda Gates Foundation. Den arbetar med globalt samarbete i frågor som rör jordbruksväxter.

Fröbanken och...
… klimathotet: Jakten på tåliga grödor har börjat
Klimatförändringarna är det största hotet mot mänsklighetens tillgång till mat.
Inte bara i de heta delarna av utvecklingsländerna. Frankrikes rekordvärme 2003 minskade vete- och foderskördarna med en tredjedel.
Temperaturerna under värmeböljan på kontinenten sommaren 2003 är de som väntas bli normala år 2100, kanske tidigare. I södra Spanien har en del åkermark redan övergetts på grund av torka.
Nu utlyser Svalbardsvalvets huvudsponsor stiftelsen Global Crop Diversity Trust stipendier till forskare för att hitta nya grödor som klarar klimatförändringar och medföljande hot mot jordbruket.
– Vi måste vända oss till våra fröbanker runtom i världen för att hitta egenskaper hos grödor som hjälper oss att undvika den kris som vi ser närmar sig, sa stiftelsens chef Cary Fowler när stimulanspaketet till forskarna nyligen presenterades.
Nödropet kom strax efter att amerikanska forskare som specialstuderat relationen mellan klimatförändringarna och jordbruket hade varnat för framtiden.
Halva världens befolkning kan få en livsmedelskris 2100 på grund av klimatet, hävdar forskarna på Washingtonuniversitetet i vetenskapstidskriften Science.
De har datakört 23 olika klimatmodeller och kommit till ett entydigt resultat. Växtforskarna måste snabbt hitta grödor som tål mer värme och torka, är deras slutsats.
Situationen är särskilt besvärlig i de tropiska och subtropiska delarna av världen där det är så gott som säkert att det kommer att bli varmare än några temperaturer som hittills mätts upp.
Det skulle innebära att skördarna av de vanligaste grödorna, majs och ris, minskade med mellan tjugo och fyrtio procent. Samtidigt beräknas de tre miljarder människor som bor där fördubblas till sekelskiftet.
Lockbetet från Global Crop Diversity Trust till växtforskarna att hitta nya varianter på grödor är avsett att snabba på dem. Utvecklingsarbetet från att man har hittat en uthållig gröda tills den når en lantbrukares åker kan ta tio år.

… odlingskonsten: Viktigt att bevara grödornas bredd
För 13 000 år sedan började människan odla jorden. Sedan dess har ungefär 7 500 plant-arter ingått i människans meny.
I modernt jordbruk används i dag runt 150 olika arter. 12 av dem är huvudkällan till vegetabiliska matvaror åt jordens befolkning.
Sedan jordbruket började moderniseras har likriktningen blivit större för varje år. Moderna grödor är enhetligare och odlas på allt större arealer. Därmed blir de känsligare och lättare offer för sjukdomar.
Därför behövs mångfald för att odla fram nya tåliga sorter efterhand som kraven förändras.
– Enskilda gener kommer och går. Det viktiga är att försöka bevara hela den genetiska bredden, variationen inom en art. Då kan man använda materialet på bästa sätt, säger Roland von Bothmer.
Variationerna är enorma inom vissa arter. Det finns till exempel mer än 100  000 olika sorters ris, allt från ris som kan växa i karga bergstrakter till sorter som klarar att växa sex meter under vattenytan.
Vete finns i 200 000 varianter. Majs, bönor och kikärtor i 30 000 vardera. Jordnöt i 15 000 och durra i 47 000. Allt enligt uppskattningar som gjorts vid världens genbanker på uppdrag av Global Crop Diversity Trust.
– Man kan tro att vi vet allt om en disciplin som funnits i 13 000 år, men det är långtifrån sant. Vi vet till exempel inte ens hur många vildarter inom kornsläktet det finns i världen, säger Roland von Bothmer.
Det var i Mellanöstern jordbruket började, och där uppstod de första sorterna av korn och vete.
För 6 000 år sedan spred det sig västerut, och från den tiden är det äldsta stråsädesmaterialet i Skandinavien. I stort sett all växtlighet inom det svenska jordbruket är importerad, konstaterar Roland von Bothmer.

… pengarna: Vem ska äga?
Frövalvet i Svalbard handlar inte bara om överlevnad – utan också om pengar. I fröer kan finnas egenskaper som är värda miljardbelopp i sitt rätta sammanhang. Då är frågan vem som äger dem.
Därför har det tagit över tjugo år från diskussionerna om valvet började tills det kunde genomföras.
– Det har varit svåra politiska frågor som till slut är på väg att lösas, säger Roland von Bothmer.
Tidigare var genetiska biologiska resurser mänsklighetens gemensamma arv. Efter en internationell överenskommelse 1992 blev de i stället ländernas enskilda egendom. Forskning regleras särskilt.
– Om ett multinationellt läkemedelsföretag hittar en substans i Honduras som kan exploateras får Honduras betalt för det. Det var inte glasklart tidigare.
Förr kunde vem som helst åka till ett utvecklingsland, plocka primitivt material och ta hem och tjäna pengar på det. Nu går all sådan verksamhet genom den internationella oberoende stiftelsen Global Crop Diversity Trust.
Utbytet av genetiskt material som fröer för forskning är fritt. Men i-länderna betalar via stiftelsen för att få forska på material från utvecklingsländer. Kan materialet användas får ursprungslandet royalty.
Men alla frågor är inte lösta. Äganderätt till genetiska resurser är av naturliga skäl knepiga.
– Vem äger en växt från ett land som förädlats i ett annat land? Sådant blir nästan hopplösa frågor, säger Roland von Bothmer.