Lettlands ryssar får oväntat stöd

STOCKHOLM. Nu erkänner Lettland att landets ryska minoritet bör få ökade rättigheter.

I varje fall säger ombudsmannaämbetet det i en utredning som gjorts på president Valdis Zatlers uppdrag.

Ombudsmannen konstaterar att EU-medborgare från andra länder har mer rättigheter i Lettland än lettländare som saknar medborgarskap i sitt land.

Ombudsmannen Romans Apsitis har analyserat en rapport från Amnesty International och ger nu Amnesty rätt på vissa punkter, skriver nyhetsbyrån Leta.

Icke-medborgarna bör bland annat få rösträtt i lokalval och ökade egendomsrättigheter, förklarar ombudsmannen och konstaterar att EU:s bestämmelser ger detta till EU-medborgare från andra länder.

Ombudsmannen, som samlar under sig flera av de uppdrag svenska ombudsmän har, rekommenderar nu i sin rapport till presidenten att icke-medborgarnas rättigheter ska revideras.

Bland de cirka 400 000 icke-medborgarna i Lettland är de allra flesta ryskspråkiga. Det finns också ungefär lika många rysktalande som är medborgare.

Ombudsmannen anser dock inte att det ska bli lättare att bli medborgare. De invånare som kom till Lettland under sovjettiden, eller vars förfäder gjorde det, får inte medborgarskap utan att gå igenom särskilda prov bland annat i lettiska.

Frågan om medborgarskap och rösträtt har varit en känslig politisk stridsfråga mellan letter och ryssar allt sedan Lettlands självständighet från Sovjetunionen 1991.

Trots att så många rysktalande icke-medborgare saknar rösträtt både lokalt och nationellt, vann det ryskdominerade vänsterpartiet Harmonicentern sommarens lokalval i Riga och partiet leder överraskande opinionsmätningarna inför parlamentsvalet nästa år.