Protester mot dödsstraff

Under det svenska ordförandeskapet försöker EU återigen stärka en global opinion mot dödsstraffet. I ett initiativ som just presenterats i Washington betonas att ett växande antal länder – nu 139 stycken – avskaffat dödsstraffet och att mer än 90 procent av antalet kända avrättningar utförs av bara fem nationer. USA pekas ut i ett föga smickrande sällskap som har Kina i täten följt av Iran, Pakistan och Saudiarabien.

Men även om EU-kampanjen kanske inte får så stort genomslag visar opinionsmätningar i USA att stödet för dödsstraffet ändå försvagats. Inte minst har en del tidigare anhängare börjat tvivla när ny DNA-teknik belyst risken att oskyldiga döms till döden.

Människorättsorganisationer, katolska kyrkan och andra religiösa grupper har blivit mer aktiva i sina protester.

Motståndare till dödsstraffet tror sig nu också kunna hämta juridisk kraft från det internationellt uppmärksammade fallet i Ohio där den 53-årige Romell Broom utsattes för vad hans försvarsadvokat kallat tortyr. Under flera timmar gjordes ett stort antal misslyckade försök att hitta en ven för att injicera dödligt gift.

I och med att Broom – som 1984 dömdes till döden för att ha kidnappat, våldtagit och mördat en 14-årig flicka – överlevde avrättningsförsöket går det nu att hävda att han utsatts för ett grymt och ovanligt straff, förbjudet enligt USA-konstitutionens åttonde tillägg. Formuleringen i författningen kan tolkas på olika sätt, särskilt som det i efterhand förstås är omöjligt att juridiskt avgöra exakt vilket lidande en avrättning orsakat. Brooms försvarare ser nu en möjlighet att slå fast att han utsatts för ett grymt straff och att det därmed är grundlagsvidrigt att försöka avrätta honom en gång till.

En utfrågning ska hållas i en federal domstol 30 november och innan dess kan inget beslut om hans öde fattas. Ted Strickland, Ohios guvernör, har redan tvingats senarelägga två andra planerade avrättningar medan det pågår en lätt morbid debatt om hur delstaten ska effektivisera sina avrättningar. Alternativ som nämns är att dödligt gift ska injiceras i benmärgen eller i muskler istället för i en ven så att döden kan komma snabbt och smärtfritt.

USA:s högsta domstol slog så sent som förra året fast att avrättning med dödlig giftinjektion – den vanligaste metoden i de 35 delstater som håller fast vid dödsstraffet – i sig inte strider mot konstitutionen och någon förändring är inte att vänta på kort sikt. Men problemen i Ohio väntas få spridningseffekter till andra delstater där avrättningar med giftinjektioner alltmer ifrågasätts på liknande grunder.

Det är också på delstatsnivå som förändringar sker. New Jersey och New Mexiko har nyligen förbjudit dödsstraffet.

På en rad andra håll verkställs inte dödsdomar även om straffet finns kvar i lagboken. Förra året var Ohio den enda delstaten utanför Södern som utförde avrättningar.

I den ekonomiska krisens spår blir det även allt vanligare med finansiella argument mot dödsstraffet. Utdragna juridiska processer kostar mycket pengar, mångmiljonbelopp enligt olika studier. Lagförslag om förbud har väckts i flera delstater. I Maryland, som i praktiken har ett moratorium, hävdar guvernören Martin O’Malley, som är emot dödsstraffet även av andra skäl, att det finns bättre och billigare sätt att bekämpa brottslighet. Dödsstraffet är, säger han, otidsenligt, dyrt och ineffektivt.