Ur led är tiden

DHAKA. Efter valet i december 2008 visade opinionsundersökningar att brist på elektricitet var ett av väljarnas största vardagsproblem.

Regeringen bestämde snabbt att införa sommartid för att spara elektricitet genom att utnyttja dagsljuset bättre. Den 19 juni i år ställde 150 miljoner bangladeshier fram klockorna.

Omställningen blev snart mycket impopulär. Många ställde inte om sina klockor utan fortsatte leva efter den gamla tiden, som kom att kallas ”verklig tid” eller ”bangladeshisk tid”. Den framflyttade tiden kallas ”regeringens tid”.

Regeringen planerade först en ny tidsomställning tillbaka till ”verklig tid” till månadsskiftet september–oktober. Den hetsiga debatten i medier och på gatorna har fått regeringen att skjuta upp återställningen tills vidare.

Nu vill alla se utvärderingarna av om elkonsumtionen minskat och om tillgången till el förbättrats.

Måste hjälpas åt: ”Jag tycker det är viktigt att vi anpassar oss till regeringens tid.”

Sadia Akhter hoppar in i bilen med sitt senaste inköp, en cd-skiva med hindipop från en ny Bollywoodfilm.

Hon studerar företagsekonomi på det privata universitetet East West University.
– Jag tycker det är viktigt att vi anpassar oss till regeringens tid, säger hon.

– Vi måste hjälpa regeringen att förbättra situationen i landet. För mig är det inga problem på morgonen, jag har sällan föreläsningar före lunch. Det är värre för min pappa som är religiös och måste passa både bönetiden och sin kontorstid.

– När jag börjar jobba kan det bli svårt att komma upp på morgonen för jag älskar att titta på tv. Före tidsomställningen började de bästa indiska programmen som ”Idol” en halvtimme senare hos oss. Nu blir det en och en halv timme senare. Vill jag följa en tv-serie så kommer jag inte i säng förrän vid två eller tre.

Hälsofara: ”Vi behöver mer el till sjukhuset.”

– Kanske kan tidsomställningen spara elektricitet, vi får hoppas att regeringen har rätt. Vi behöver mer el till sjukhuset, det är farligt när maskiner stängs av mitt under behandling eller operation, säger Parul Shawla.

Hon är sjuksköterska på brännskade-avdelningen på det statliga sjukhuset Dhaka Medical College.
– Hemma är det jobbigt på morgonen på grund av tidsomställningen, särskilt för mig som både tar hand om familjen och jobbar. Jag måste hinna upp för att laga frukost till min man och båda barnen. Kvällsmat äter vi först när solen har gått ned.

Eftersom tiden har flyttats fram blir det mindre tid för sömn.
– Skolan följer ju regeringens tid som klockan visar, vi måste upp tidigt även om vi kommer i säng sent efter middagen. Barnen är väldigt trötta på morgnarna.

Förvirring: ”Ska vi gå efter bangladeshisk tid eller efter regeringens tid?”

Tidigt, tidigt på morgonen stiger Muhammed Abdul Alin upap. Strax efter klockan fyra hämtar han dagens fångst vid Dhakas största fiskmarknad. Han lastar fisken på en autorickshaw och åker till sitt bås på marknaden i stadsdelen Banani. Fiskbåset öppnar klockan sex på morgonen.

Först vid tolv på natten återvänder han hem till sin fru och deras fyra-åriga dotter för att äta och snabbt komma i säng.

Muhammed Abdul Alin är upprörd över tidsomställningen.
– Fisken kommer senare till marknaden, alla är förvirrade över vilka tider som gäller. Ska vi gå efter bangladeshisk tid eller efter regeringens tid? Det sägs att vi måste ändra tiden igen, hur ska vi då kunna vänja oss?

Mindre lugn och ro: ”Mitt liv följer bara bönen, så jag påverkas inte av vad klockan är.”

– Bönen följer solen. Solen följer inte regeringens tid, säger Muhammad Razul Janaat, böneutropare i en av Dhakas nyaste moskéer.

– Mitt liv följer bara bönen, så jag påverkas inte av vad klockan är. Men det har blivit sämre stämning i moskén efter tidsomställningen. Förr stannade folk kvar en stund efter morgonbönen för att prata om både religion och vardag. Nu måste de flesta skynda iväg direkt för att släppa av barnen vid skolan eller hinna i tid till kontoret.

Muhammad Razul Janaat har hört rykten om att regeringen ska ändra tiden igen i vinter. Han hoppas det blir lugn och ro vid morgonbönen igen.
– Inshallah, om Gud vill.

Opåverkad: ”Ibland jobbar vi hela nätterna, då spelar det ingen roll vad klockan är.”

Mithalia Hazung har köpt fisk, kondenserad mjölk och har bara grönsaksinköpet kvar innan hon ska hem och laga middag. Bara åt sig själv – den tioårige sonen bor sex timmars bussresa bort så de kan bara träffas två gånger om året. Mithalia Hazung försörjer sig själv, sonen, sin mor och en yngre bror på sin lön från en textilfabrik.

Jobbet som textilarbetare är oregelbundet, med ibland korta och ibland mycket långa arbetspass, beroende på vilka beställningar fabriken får in.
– Ibland jobbar vi hela nätterna, då spelar det ingen roll vad klockan är. Men om affärerna börjar stänga tidigare på kvällen blir det svårt att hinna handla på vägen hem från jobbet.

Många klagar: ”Det är svårt för resenärer som ska vidare med anslutningsflyg.”

Sultana Chowdhury ska vara på jobbet på resebyrån klockan tio. Hon småspringer ikapp sina kollegor. De träffas i parken tre mornar i veckan för att motionera tillsammans.

De märker tidsomställningen främst i jobbet. Regeringen måste ha glömt att anmäla tidsomställningen till någon sorts internationell myndighet, tror Sultana Chowdhury. Fortfarande anges fel ankomsttid på alla internationella flighter.

– Det är svårt för resenärer som ska vidare med anslutningsflyg. Och många som kommer från utlandet blir stående utan släkt eller hotelltaxi på flygplatsen mitt i natten. Många kunder klagar, men vi kan ju inget göra.