Han talar fortfarande Jesu språk

NICOSIA. Om Jesus kom tillbaka till jorden skulle han kunna tala med maroniterna från Kormakitis på Cypern. De talar fortfarande en dialekt av arameiska, det språk som var det allmänna talspråket i Mellanöstern på Jesu tid.

Kormakitis ligger på norra sidan av bergskedjan Pentadaktylos i ett öppet landskap som sluttar ned mot Medelhavet.
När man kommer dit i dag via en smal, gropig väg verkar byn övergiven. Gränderna är tomma och flera hus har rasat samman.

Utanför den stora S:t Georgekyrkan möter vi prästen Anthony Frangisko som tidigare var skollärare.
Men Anthony Frangisko kan inte läsa den gamla arameiska texten skriven med arabiska bokstäver.
- Jag håller gudstjänst på grekiska och bara en del på arameiska, berättar han och visar sin bibel där han klistrat in sidor med de arameiska orden skrivna med grekiska bokstäver.

Men han talar byns dialekt, som de själva kallar den arabiska dialekten, med målaren som håller på och målar om kyrkbänkarna. Det är byns samtalsspråk.
Den förre prästen Antonis Terzi slutade för ett par år sedan på grund av reumatism i knäna. Han var präst i 73 år står det i ett tack från påven, som hänger inramat på väggen. På hans tid hölls hela gudstjänsten på arameiska, som han både talar och läser.
- Jag är ung, bara 97 år, skämtar han där han sitter med ytterdörren öppen för att decembersolen ska kunna värma honom.

Det är inte många som vet att man talar arameiska i Kormakitis. Det upptäcktes av språkforskare först på 1950-talet och har inte spritts utanför deras kretsar. Många tror att arameiskan endast lever kvar i byn Maaloula utanför Damaskus i Syrien.
Maroniterna kom till Cypern från Syrien, Libanon och det heliga landet för cirka 1 000 år sedan för att söka skydd från anfallande araber. På Cypern härskade korsfararna och de blev väl behandlade. Samhället blomstrade. Som flest var de 80 000 och bodde i 60 byar.

Men när Cypern hamnade under det Ottomanska väldet blev de förföljda. Bara fyra byar fanns kvar vid seklets början.
Vid den turkiska invasionen 1974 tvingades de flesta att fly. I dag bor bara en liten skara kvar i tre byar: femton i Karpasha, tre i Asomatos och 120 i Kormakitis. Alla är gamla. Det är bara i Kormakitis som arameiskan bevarats.

Totalt bor cirka 6 000 maroniter på Cypern, numera utspridda på den södra sidan. Eftersom de inte längre lever tillsammans i sin egen by riskerar deras språk att dö ut. Men många av dem kommer till kyrkan i Kormakitis på söndagarna för att inte släppa kontakten.
- Jag tror att byn kommer att överleva eftersom flera som bor i den grekcypriotiska sektorn börjat reparera sina hus och bor där under veckosluten, nu när det blivit lättare att röra sig och de får övernatta tre nätter, säger Elias Kasapis, pensionerad rektor för skolan som fick slå igen för några år sedan.

Han hoppas att de nya möjligheterna ska hjälpa språket att överleva. Naturligtvis har det förändrats under årens lopp. Men att det är arameiska har dokumenterats av tre språkforskare som doktorerat på den cypriotiska dialekten.
- Många av orden är aramiska men språket har blandats upp med grekiska och turkiska ord samt en del italienska. Verben som är de starkaste i en mening har överlevt, medan substantiven ofta förändrats, säger han.

Många av orden är exakt de samma som under Jesu tid.
- I Bibeln berättas om när Jesus kom till ett hus där det fanns en död flicka. Han sade "Thalita koumi" till den döda flickan. Så säger vi fortfarande, berättar Elias Kasapis.

De arameiska orden finns även kvar i den svenska Bibeln.
- Talita koum! (det betyder Lilla flicka, jag säger dig, stig upp!), står det i Markusevangeliets femte kapitel.
- Om Jesus kom till Kormakitis skulle han kunna kommunciera med oss. Jag är stolt över att tala det språk som Jesus talade, säger Elias Kasapis.