EU valde Van Rompuy och Ashton

BRYSSEL. Herman Van Rompuy och Catherine Ashton – en högerman och en vänsterkvinna – blev Fredrik Reinfeldts perfekta paketlösning när han igår fick EU:s 27 medlems­länder att enas om en gemensam ledarduo för de närmaste två och ett halvt åren.

Herman Van Rompuy är en doldis utanför Belgien, men enligt dem som lanserat honom som fast EU-president bör det vara en baggis för en man som lyckats ena de bångstyriga belgarna att också ena Europeiska unionen.

Även Catherine Ashton är en doldis – också hemma i England där hon ännu inte hade haft någon ledande politisk post när premiär­minister Gordon Brown förra våden plötsligt upphöjde henne från gruppledare i överhuset till EU:s handelskommissionär.

Hon beskrivs som en politiker med låg profil men hög effektivitet. Att hon nu blir EU:s ”utrikesminister” är högst överraskande. Hon saknar helt utrikespolitisk erfarenhet. Som handelskommissionär har hon dock förhandlat med både ryssar och kineser.

Herman Van Rompuy är en politisk veteran med dokumenterad förmåga att nå politiska kompromisser. Han har i mer än tjugo år suttit med i olika belgiska regeringar och har på så sätt lärt känna EU inifrån.

Van Rompuy stod i EU:s ledarval i skarp kontrast till den karismatiske Tony Blair, som in i det sista fick Gordon Browns stöd som EU-president. Browns stöd upphörde först när Fredrik Reinfeldt föreslog Ashton för utrikesposten.

Till skillnad från Blair anses Van Rompuy inte ha någon personlig agenda att följa. Han har inte låst sig vid någon fast politisk linje.

Herman Van Rompuy föll de allra flesta EU-länder i smaken – inte minst för att han är beredd att foga sig för starka viljor ochför att han talar både engelska, tyska och franska.

Att han ofta deltagit i möten med bankmän, diplomater och högerpolitiker i den konservativa Bilderberggruppen lär dock göra honom till en måltavla för vänsterkritik.

Van Rompuy är en starkt högerorienterad kristdemokrat. Han är för en europeisk superstat och motsätter sig ett turkiskt EU-inträde. Men han omprövar gärna sin inställning om omgivningen tvingar honom att tycka annorlunda.

Han är duktig på mötesteknik och kan leda EU-möten på de mest skiftande språk. Herman Van Rompuy beskrivs som en lyssnande ledare som är duktig på att skapa samförstånd. På så sätt är han en tjugo år äldre variant av Fredrik Reinfeldt.

Han har på hemmaplan blivit mest känd för att författa japanska haikudikter på flamländska.

Han läste på en pressträff häromveckan upp en nyskriven haiku för två gästande kolleger :

”Drie golven, rollen samen de haven binnen – Het trio is thuis.”

(Tre vågor, rullar tillsammans in i hamnen – Trion är här.)

Den tunnhårige Van Rompuy förknippas dock mer med en äldre och mer självbiografisk haiku:

”Hår blåser i vinden, efter alla år finns vinden kvar – Tyvärr inte mer hår.”