Krisplanen kan få nej

Den grekiske finans­ministern Giorgios Papakonstantinou upprepade inför eurogruppens krismöte igår att han inte kommit till Bryssel för att låna pengar. Vad han vill ha är garantier från EU-länderna så att räntan blir så låg som möjligt på de lån som grekerna själva tar. De övriga femton euroländernas finansministrar synade det sparpaket som Papakonstantinou lagt fram för att sanera Greklands statsfinanser. Ministrarna var ense om att åtgärderna räcker för att minska budgetunderskottet med fyra procentenheter på ett år, men det finns en oro för att stål­badet inte kan genomföras fullt ut. Papakonstantinou räknar med att inkomsterna från Greklands två huvudnäringar, turism och sjöfart, ökar med fyra respektive tio procent i år. Det framstår som glädjekalkyler för hans EU-kolleger. Idag lamslås Grekland av en tredje generalstrejk på tre veckor. En fjärde är redan aviserad. Strejkerna gör det svårt för turister att ta sig till Grekland, och svårare att klara en ekonomisk återhämtning. EU-kommissionen har tagit fram en plan för hur Grekland kan få hjälp om landets budgetkris också blir en lånekris: I ett första steg ska EU-kommissionen samordna ett helt system av bilaterala nödlån och låne­garantier från enskilda euroländer. I steg två ska kommissionen gå i borgen för grekernas lån genom att själv låna pengar på den internationella finansmarknaden. På så sätt kan EU sänka grekernas låneräntor. Euroländerna föredrar att de finansiella riskerna sprids på alla EU-länder. Men på dagens Ekofin­möte lär två av EU:s finansministrar, Sveriges Anders Borg och Storbritanniens Alistair Darling, motsätta sig räddningsaktionens andra steg. Anders Borg vill inte låta svenska skattepengar finansiera grekiska nödlån. Han vill inte att Sverige ska straffas för att andra länder gravt misskött sina ekonomier. Alistair Darling styr själv över en svällande statsskuld och är av principiella skäl emot att EU-kommissionen engagerar sig i en räddningsplan. Kommissionen agerar alltid för samtliga 27 EU-länder och kan inte ta på sig uppgifter enbart för de 16 euroländerna. Än så länge står grekerna inte inför en akut lånekris. Finansministrarna hoppas fortfarande att grekerna själva löser sina problem genom att framgångsrikt sälja statsobligationer. Därför är inga beslut att vänta idag.