"Att kunna försörja sig i sitt land är en mänsklig rättighet"

Världen.
Man kan tycka att situationen verkar helt hopplös, och det är den också, konstaterar Alioune Tine. Han är generalsekreterare för Raddho, en internationell organisation för mänskliga rättigheter med fokus på Senegal och Väst-afrika.

DAKAR. Under hösten 2006 skickades närmare femtusen illegala immigranter tillbaka från Spanien till Senegal.

– När tillbakaskickandet inleddes misshandlades många av polis, de kedjades fast och blev slagna. Vi framförde mycket starka protester och nu tycks det ha upphört. Numera får de en slant till bussen och en macka, men inget mer, säger Alioune Tine.

De västafrikanska kusterna bevakas idag med stöd bland annat från Frontex, EU:s förvaltning för medlemsstaternas yttre gränser. Utanför Senegal hindrar senegalesiska, spanska och italienska båtar och helikoptrar överfulla fiskebåtar från att ge sig ut på Atlanten.

I december var Spaniens premiärminister José Luis Rodríguez Zapatero i Dakar för att diskutera med Senegals president Abdoulaye Wade. De två ledarna kom överens om att be EU att förlänga närvaron fram till och med juli 2007.

– Numera ligger Europas gränser vid Afrikas kustremsa, kommenterar Alioune Tine på Raddho lite syrligt.

Att skicka tillbaka afrikaner som i desperation lämnar sina länder löser ingenting varaktigt. Alioune Tine menar att de afrikanska och europeiska regeringarna måste fundera över vilka hjälpprogram som är verkningsfulla, vad som leder till riktiga jobb. Att kunna försörja sig i sitt land är, menar generalsekreteraren, en mänsklig rättighet.

– Myndigheterna börjar i fel ände när de sätter igång jordbruksprojekt bland fiskare utan att prata med dem. Man lyssnar inte på de behov arbetslösa och fattiga har. Men man måste utgå ifrån människornas förutsättningar, deras kompetens och expertis.

Enligt Alioune Tine finns många lokala initiativ bland befolkningen, men rege-ringen verkar inte intresserad utan driver sin egen linje.

Han vill lyfta problematiken bortom de afrikanska ländernas gränser. Afrika är inte en fattig kontinent. Här finns naturresurser som guld, diamanter och olja. Problemet, menar generalsekreteraren, är att globaliseringen tillåter utländska företag att etablera sig i de afrikanska staterna, medan afrikaner inte får röra sig fritt.

– När kineser får göra affärer här men vi inte får göra affärer i Kina, då är det något fel på globaliseringen. Det är ett ensidigt utbyte. Jag menar att världen måste skapa en solidarisk och rättvis globalisering som erbjuder människor verkliga möjligheter att ta sig ur fattigdomen. Som det är idag marginaliseras Afrika.

Relaterade artiklar

Författare: Katia Wagner
Publicerad 6 januari 2007 17.44
Uppdaterad 6 januari 2007 23.30

Världen
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu