JERUSALEM. FN-resolutionen i förra veckan, som till och med fick USA:s tysta
stöd, var ett streck i räkningen för Israels regering. Även om offensiven
inte blåstes av direkt har trycket ökat på Israel, som inte är helt
okänsligt för världsopinionen.
På marken har armén bromsat in sedan markoffensiven inleddes för en dryg vecka
sedan – ett ur israelisk synvinkel farligt läge där stillastående soldater
riskerar att bli måltavlor för Hamas milistrupper.
– Vi måste fatta ett beslut: antingen eldupphör inom två eller tre dagar eller
inleda en stor arméoffensiv som tar minst två veckor, säger Giora Eiland,
tidigare nationell säkerhetsrådgivare, till dagstidningen Haaretz.
Järtecknen är tvetydiga. Å ena sidan sade premiärminister Ehud Olmert på
söndagen att Israel ”närmar sig” målet för kriget i Gazaremsan, vilket kan
tolkas som att slutet är nära. Å andra sidan trängde israeliska styrkor
samtidigt djupare in i Gaza stad än tidigare under offensiven.
Striderna som utbröt under räden i sydvästra Gaza stad hörde till dagens mest
intensiva. Samtidigt bombades gränszonen mot Egypten, genomborrad av
smuggeltunnlar, intensivt av israeliskt flyg. Totalt rapporterades närmare
30 palestinier ha dödats under dagen.
Krigets totala palestinska dödssiffra kryper upp mot 900, varav cirka hälften
civila enligt palestinska källor. Israel officiella dödssiffra är 13, varav
tio soldater och tre civila som dödats av palestinska raketer.
Färre raketer än tidigare avlossades från Gaza under söndagen, men ett antal
träffade Sderot, Ashdod och Beersheba hela fyra mil från Gazaremsan utan att
skada någon allvarligt.
Hamas styrkor undviker direkt konfrontation med Israels armé och förskansar
sig i tätbebyggda områden. Så länge de alls överlever offensiven och kan
fortsätta avlossa en raket eller två kan varje israelisk reträtt utmålas som
seger för Hamas.
Både Israel och Hamas har avvisat FN-resolutionen, men försöken att stoppa
kriget på diplomatisk väg fortsätter.
Israels sändebud Amos Gilad väntas till Kairo på måndagen, där en delegation
från Hamas redan finns på plats.
Förslaget att låta utländska ingenjörstrupper bevaka Gazas sydgräns och stoppa
tunnelsmugglingen har mötts av missnöje från Egypten, men någon form av
stärkt gränsbevakning är ett krav från Israel. I utbyte skulle terminalen
vid Rafah öppnas och blockaden mot Gazaremsan hävas.
Om Hamas är redo att acceptera ett sådant avtal är högst osäkert, tongångarna
hittills har varit trotsigt avvisande.
Blir inget avtal av tvingas Israels regering, som har uppvisat sprickor i
fasaden, välja mellan reträtt från Gazaremsan utan att ha krossat Hamas och
att inleda en sannolikt mycket blodig stormning av territoriets stadskärnor.
Medan beslutet dröjer växer spänningen i regionen. I veckan avlossades raketer
från Libanon mot norra Israel, och på söndagen besköts soldater på de
ockuperade Golanhöjderna från Syrien.
Vreden tilltar även på Västbanken och i östra Jerusalem är säkerheten skärpt.
På söndagskvällen huttrade israeliska poliser under en vinterskur vid
Damaskusporten. Palestinier skyndade förbi, hukande i regnet.