Den nära 4 000 år gamla staden Babylon, ansedd som vagga för mänsklig civilisation, har fått betydande skador av militärbasen som USA:s krigsmakt byggde där, rapporterar FN:s kulturorgan Unesco.
PARIS. - Med tanke på Babylons historiska och arkeologiska betydelse är den
senaste tidens påståenden om skador på grund av militär användning
allvarliga, sade chefen för Unescos Irakkansli Mohamed Djelid i torsdags.
"Grävande, huggande, avskrapande och utjämnande" under
upprättandet av basen har vållat skadorna. Bland de tilltygade viktigare
byggnadsverken är Ishtarporten i blåglaserat tegel och Processionsgatan,
uppger Unesco.
Ninmakhtemplet, Nabu-sha-Harretemplet, Babyloniska huset och kung
Nebukadnessars södra palats behöver också "omedelbar
omsorg", visar FN-rapporten.
- Den arkeologiskt viktiga staden plundrades under kriget mot Irak 2003,
skriver FN i sin rapport, och innehåll från kungarna Nebukadnessars och
Hammurabis museer liksom från Babylons bibliotek och arkiv stals.
Några skador, vare sig avsiktliga eller av olyckshändelse, tycks dock inte ha
drabbat staden sedan 2004.
British Museum jämförde 2005 byggandet av militärbasen i Babylon med att göra
det samma runt Egyptens stora pyramid i Giza eller vid stenmonumentet
Stonehenge i Storbritannien, en liknelse som Unesco upprepar i sin rapport.
Irak har nu återtagit ansvaret för Babylon och Unesco anser att staten bör
överväga återöppnande av delar av staden.
Babylon var först centrum i det gamla Babylonien för ungefär 3 800 år sedan,
då kung Hammurabi regerade, och senare i det nybabylonska riket med
Nebukadnessar II som regent på 600- och 500-talet före Kristus. Babylon
fanns dock redan innan Hammurabis gjorde den till sin huvudstad, skriver
Nationalencyklopedin.
Berömda byggnadsverk som de hängande trädgårdarna, Marduktemplet,
tempeltornet Etemenanki, eller Babels torn som Bibeln kallar det, hörde till
stadens glansfulla storhetstid under Nebukadnessar. Staden är beskriven i
både kilskriftstexter och av Herodotos som besökte den på 400-talet före
Kristus.