– Jag accepterar inte att vara fängslad och kräver att bli frisläppt
omedelbart, sade Breivik på en fråga från tingsrättsdomaren Wenche Fliflet
Gjelsten om huruvida han erkände sig skyldig.
32-årige Breivik tilläts dessutom att läsa högt från en förhandsskriven text
inför rätten.
Han sade att attacken var ett "preventivt angrepp" mot islamsk kolonisering
och landsförrädare. Han anser dessutom att han borde tilldelas krigskorset
av den norske kungen.
När Breivik fördes in i rättssalen, tog han sina fängslade händer och förde
dem först mot bröstet för att sedan resa dem till en hälsning. Enligt
Breiviks advokat Geir Lippestad handlade det om en "högerextrem hälsning".
– Det var en hälsning som han berättade om för oss i häktet. När vi gick upp
sade han att han önskade att ge en typisk högerextrem hälsning, säger
Lippestad som inte vet om hälsningen var riktad till någon speciell eller
vad den betyder.
Redan klockan sju i morse pågick mediebolagens tekniska riggning utanför
tingsrätten i centrala Oslo. Sammanlagt 103 berörda – efterlevande,
överlevande och vårdnadshavare – har anmält att de tänker vara med i
rättssalen. Det är betydligt fler än under häktningsförhandlingarna i
november.
Många ser måndagens förhandling som en generalrepetition inför rättegången som
ska inledas 16 april.
– Jag behöver se honom för att veta att han inte är farlig längre. Och då
behöver jag inte längre vara så rädd. För mig betyder närvaron i dag en
viktig förberedelse inför rättegången, sade en av de överlevande, Anette
Davidsen, till NTB.
Hon har rest ända från hemorten Vesterålen i Nordnorge för att vara med.
Till skillnad från i november har Breivik gått med på att låta sig filmas och
fotograferas på väg in och ut från rättssalen.
Åtalspunkterna mot terroranklagade Breivik väntas i månadsskiftet
februari–mars. Polisen sänder i dag åtalsförslagen till den norske
riksåklagaren som ska föra åklagarsidans talan.
Åklagarna Svein Holden och Inga Bejer Engh uppger att de vill gå grundligt
tillväga när de går igenom polisens bevis och förslagen till åtal. Efter
eventuella förändringar i åtalet kommer åtalspunkterna att godkännas av den
norske riksadvokaten – motsvarande riksåklagaren.
Den 4 januari framkom att inspelningarna av ett telefonsamtal till norska
regeringen, där en person talar om ett manifest och om att skjuta medlemmar
i Arbeiderpartiets ungdomsförbund (AUF), är borta. Samtalet kom in till
regeringsdepartementens centrala växel i mars 2011.
– Vi har sökt igenom samtalen från ett och ett halvt år tillbaka i en intensiv
önskan att hitta den aktuella ljudfilen. Att vi inte hittar en sådan
samtalsfil tycker vi är beklagligt, säger direktör Kjell Arne Knutsen vid
departementens servicecentral till Dagsavisen.
Knutsen vill inte spekulera i hur samtalet har försvunnit från databasen. Alla
samtal till departementen ska spelas in och lagras.
Också lappen, där mottagaren skrev upp vad som sades, är försvunnen.
Den som ringde skällde också över Stoltenbergregeringen och Gro Harlem
Brundtland.
Polisen har misstänkt att det var den blivande massmördaren Anders Behring
Breivik som ringde det hotfulla samtalet och nu har Breivik, enligt
advokaten Geir Lippestad, bekräftat att han ringt ett sådant samtal.
Saken blev känd den 4 januari, men på grund av en konflikt om en dator i
cellen har Breivik vägrat att delta i nya förhör. Han har därför inte heller
sagt något mer om sitt samtal till departementen.
Nu ska konflikten om datorn vara på väg att lösas och polisen hoppas att
Breivik efter omhäktningsförhandlingarna ska tala om vilken dag han ringde.