Bronislaw Komorowski blir Polens nye president – i alla fall enligt Gymnasium
nummer 49 och opinionsmätningarna. Det är han som skött ämbetet efter Lech
Kaczynskis död.
Marzena Rytel bär Eccoskokartongen med de 177 valsedlarna. Agnieszka Dubel tar
papperen med valresultatet. De knackar på hos samhällskunskapsläraren
Katarzyna Iwanejko och lämnar över alltsammans. Hon är inte
besviken över valdeltagandet på 32 procent, säger hon. Inte särskilt många
fler väntas rösta på söndag: 37 procent, enligt nyhetssajten Gazeta.pl.
Trots att Marzena och Agnieszka, 16 år, varit bland de mest engagerade i
skolvalet kan de inte riktigt sätta fingret på vad de gillar hos sin
kandidat.
– Vi är nog mest påverkade av våra föräldrar, säger Marzena.
– Efter flygkraschen besökte Komorowski min scoutkår. Han pratade med oss på
allvar fast vi är nästan barn, säger Agnieszka.
– En del röstar på Kaczynski därför att han har förlorat sin bror, säger
Marzena.
– Det finns ett slagord: ”Att rösta är inte att trösta”, säger Agnieszka.
De är inte ensamma om att ha svårt att hålla isär kandidaterna. Samförståndet
och den försonliga tonen i valkampanjen är helt ny för polsk politisk
kultur. Den har fått kommentatorerna att gäspa och bua.
Kandidaterna har till och med bråkat om att vara överens. Komorowski stämde
sin rival i domstol i veckan för att han påstått att Komorowski vill
privatisera sjukvården. Det vill han inte alls, sa Komorowski och kallade
Kaczynski för lögnare. Snabbt blev han själv stämd för förtal. Den
stämningen avvisade domstolen i onsdags och ålade Kaczynski att ta tillbaka
sin anklagelse i riks-tv.
För gymnasieeleverna har det knappast underlättat att kandidaternas namn inte
får stå på skolvalsedlarna eller nämnas i undervisningen. Så tolkas en
lagparagraf som förbjuder kampanjande i skolan.
– Vi borde inte försvåra för eleverna att få den information som de behöver
för att bilda sig en egen uppfattning, säger läraren Katarzyna Iwanejko.
Just det gör Polen genom att inte erbjuda icke-religiös undervisning, anser
Europadomstolen för mänskliga rättigheter, som i veckan dömt Polen för brott
mot förbudet mot religiös diskriminering. På 2,4 procent av landets skolor
kan eleverna välja etik i stället för kristendom. En handfull elever på
Gymnasium 49 gör det. Resten av skolorna, 97,6 procent, erbjuder uteslutande
religiös undervisning.
– Jag är glad att vi får kristendomslektioner, vi lär oss mycket av prästen,
säger Agnieszka Dubel.
– Många föräldrar lär inte sina barn att gå i kyrkan. Genom att vi får
religionen i skolan har alla chans att välja kyrkan, inte bara de med
föräldrar som är engagerade.
Frågan om religion i skolan diskuteras inte under valrörelsen.