USA:s utrikesminister Hillary Clinton sade med återhållen vrede i rösten på
måndagen att avslöjandet av konfidentiellt material underminerar USA:s
möjligheter att arbeta tillsammans med andra länder, och hon beklagar djupt
att material som skulle förblivit internt nu har offentliggjorts.
Clinton karaktäriserade läckorna som "en attack på det
internationella samfundet".
Clinton, som talade i Washington, sade också att USA nu vidtar "målmedvetna
åtgärder" för att ställa de till svars som har "stulit"
informationen.
Hillary Clinton lovade att försöka förhindra framtida läckor. Samtidigt
konstaterade hon att läckorna understryker att det finns en stor oro runt om
i världen för Irans kärnenergiprogram.
Strax innan dess meddelade USA:s justitieminister Eric Holder att en
förundersökning om brott har inletts i frågan.
– Det pågår för närvarande en brottsundersökning i det här fallet.
Eric Holder sade att både justitie- och försvarsdepartmentet arbetade med
undersökningar om Wikileaks.
– Det här är inte bara vapenskrammel, svarade Holder på en fråga från en
journalist om vad för slags process man avsåg driva mot Wikileaksgrundaren,
den 39-årige australiern Julian Assange, som för närvarande tros befinna sig
någonstans i Europa.
Storpolitiska överväganden, pikanta detaljer och rena elakheter – den läckta
amerikanska diplomatposten är kittlande.
Men experter menar att USA kastats in i en djup diplomatisk kris – och därmed
hela världen.
– Jag tror att det först och främst är en kris för amerikanska UD men sedan
också för diplomatin i världen i stort, säger Fredrik Lindvall,
säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Fem mediebolag – amerikanska The New York Times, tyska Der Spiegel, brittiska
The Guardian, spanska El Pais samt franska Le Monde – har av sajten
Wikileaks fått tillgång till de drygt 250 000 läckta amerikanska dokumenten
med känslig diplomatpost, en del klassad som hemlig.
Där finns pikanta och i varierande grad nedsättande omdömen om Tysklands
förbundskansler, Italiens och Storbritanniens premiärministrar samt
presidenterna i Afghanistan, Ryssland och Frankrike. Bland många andra.
Men där finns också mycket känslig storpolitik, som att Saudiarabiens kung
tjatat på USA om att attackera Iran. Där finns tvivel om Nato-allierade
Turkiets pålitlighet, om andra tunga överväganden kring Iran, Kina,
Nordkorea, Israel, Irak och Pakistan samt att USA-diplomater beordrats
utföra spionliknande uppdrag och även granska FN:s ledning.
Enligt uppgift ska 819 av dokumenten beröra Sverige, men de fem mediebolagen
har ännu inte publicerat några detaljer kring dessa.
Utrikesminister Carl Bildt (M) ser risken att diplomatins möjligheter nu
minskar och att världen blir en farligare plats.
Lindvall delar den bedömningen:
– Det finns en väldigt stor oro i diplomatiska kretsar och den är definitivt
befogad.
USA måste nu ta hand om akuta problem med bland annat samband, personer som
bränt förtroenden samt tappad politisk och ekonomisk tillit. USA riskerar
att tappa kraft på många områden. Och därmed kan också processerna i världen
tappa fart, menar Lindvall.
– Det är klart att det här kommer att ta på USA:s förmåga att driva saker och
ting.