Cyperns president Dimitris Christofias är EU:s ende kommunistiske ledare, vilket gör honom till en udda figur på EU-toppmötena i Bryssel.
Samtidigt har han goda kontakter med Ryssland. När landet behövde akut stöd i fjol var det ryska miljarder som räddade läget.
I förra veckan tvingades Christofias be om pengar igen för att rädda landets banker som drabbats hårt av den grekiska krisen.
– Vi frågade Ryssland och EU samtidigt. Jag förstår inte varför man inte ska kunna prata med en tredje part, säger han i ett möte med en grupp utländska journalister.
Den så kallade trojkan från EU-kommissionen, Europeiska centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden (IMF) är på plats på Cypern i veckan för att med ett 30-tal inspektörer granska hur illa läget är och hur stort stödpaket som behövs. I mitten av juli kan de vara klara med sina rekommendationer.
Cypern hävdar ihärdigt att det är bankerna som är problemet och att EU-stödet ska inriktas på det. Cyprioterna ser med oro på hur grannlandet Grekland kämpar med tuffa åtstramningar och vill inte råka ut för samma öde.
Inte heller vill de att Bryssel ska tala om vad de ska göra, till exempel få propåer om att höja skatter. Cypern lockar med sina låga skatter och vill inte släppa ifrån sig detta konkurrensvapen.
De låga skatterna är ytterligare en koppling till Ryssland, eftersom pengar från förmögna ryssar gärna hittar till ön.
Christofias slår kraftfullt ifrån sig frågor om vilka motkrav ryssarna ställer för att låna ut pengar. Det har spekulerats om att båtar med ryska vapen till Syrien ska ha fått lägga till i cypriotisk hamnar.