I tuffare ekonomiska tider fokuserar världens stora medieföretag allt mer på
bildmässiga och stora nyheter från krig som alla känner till, säger Marina
Ghersetti, medieforskare vid Göteborgs universitet.
– Lågkonjunkturen gör att redaktionerna tänker ännu mer på vad folk vill ha.
Afghanistan toppar listan över de ”humanitära” nyheter som det skrivits flest
nyhetsartiklar om under året, enligt nyhetsbyrån Reuters nyhetsnätverk
Alertnets mediebarometer.
Hittills i år har kriget i Afghanistan lett till drygt 11 300 artiklar i
världens största tryckta medier, medan Israel-Palestinakonflikten fått 7 600
artiklar och kriget i Irak drygt 5 600. Därmed slår de med råge aidspandemin
(1 964), konflikterna i Sri Lanka (2 330) och Kashmir (978) samt våldet i
Somalia (1 235).
– En stark orsak är att USA och flera europeiska länder är inblandade i både
Irak- och Afghanistankrigen, säger Marina Ghersetti. Båda krigen ger
ständigt nya kapitel i en globalt känd berättelse som började den 11
september 2001.
En annan är att de är bildmässiga. Bra bilder ökar alltid en nyhets chans att
bli publicerad.
På såväl internationell som lokal nivå är det allmänintresset och publikens
förmodade intressen som avgör vad som blir en nyhet eller inte, enligt
Ghersetti.
Vad är det då som gör att en bilbomb i Afghanistan har större allmänintresse
än till exempel den viktiga demokratiprocessen i Afrikas andra största
oljeproducent Angola (61 artiklar under 2009) eller våldet i Tjetjenien (294
artiklar)?
Eller att svininfluensan med sina drygt 9 000 artiklar under 2009, anses ha
ett större allmänintresse än kampen mot malaria (456 artiklar)? Malaria
drabbar uppemot 200 miljoner människor varje år. Drygt en miljon människor
dör årligen i malaria. De allra flesta är barn under fem år i Afrika.
– Ska jag vara cynisk så beror det på att det sker på ”fel” kontinent, säger
Marina Ghersetti.
Flera av världens största nyhetsföretag är amerikanska eller europeiska, med
affärsidén att pumpa ut stora mängder nyheter till så många som möjligt, och
nyhetsvärderingen styrs av sådant som berör deras kärnkunder.
En annan viktig faktor i medielogiken är den pågående lågkonjunkturen, säger
Marina Ghersetti. Det senaste året har den tvingat fram stora nedskärningar
i medieföretagen. Det gör att redaktionerna tänker ännu mer på vad folk vill
ha, istället för på vad som är mest relevant och viktigt.
– Då får sensationella och dramatiska nyheter ett högre nyhetsvärde än sådant
som är viktigt men tråkigt, säger Marina Ghersetti.
Mätningen görs kontinuerligt av Alertnet som bygger sina mätningar på
granskningar av 107 engelskspråkiga tidningar/tidskrifter över hela världen.
Se mer på: Alertnet.org. Klicka på ”World Press Tracker”.