Regimens stridsvagnar har återtagit Damaskus förorter efter blodiga strider. En av oppositionens högsta militärer har avrättats.
I FN:s säkerhetsråd drar det ihop sig till avgörande om Syrien.
I dag ska Frankrikes utrikesminister Alain Juppé försöka övertyga rådet om en resolution som kräver president Bashar al-Assads avgång.
Chansen att lyckas är liten. Ty diktatorn har ännu mäktiga vänner.
Ry
ssland, som nyligen sålt 36 stridsflygplan till Syrien, hotar med veto. I ett försök att rädda regimen erbjuder sig Moskva istället att medla – något som oppositionen säger nej till:
”Det kommer inte att ske någon dialog med Bashar al-Assad”, säger Abdel Baset Seda i Syriska rådets exekutiva kommitté till Reuters.
Hittills har minst 5 500 människor dödats sen upproret bröt ut för tio månader sen.
Varför håller Ryssland al-As
sad om ryggen?
Under kalla kriget ingick Syrien i Sovjets maktsfär. Handelsförbindelserna är fortfarande täta. Ryssarna säljer vapen. I staden Tartus har Ryssland sin enda örlogsbas i Medelhavet.
Vladimir Putin – som åter väljs till rysk president i mars – vill inte att västmakterna lägger sig i Syriens inre angelägenheter, som i Libyen när Muammar Kaddafi störtades.
Var står de
övriga arabländerna
?
Nästan alla arabländer, inte minst Saudiarabien, är diktaturer som begår brott mot mänskliga rättigheter. Men i höstas fördömde Arabförbundet al-Assads våld mot civilbefolkningen och sände en observatörsstyrka till Syrien.
I söndags avbröts uppdraget. På fyra dagar har flera hundra syrier dödats.
Arabförbundets generalsekreterare Nabil al-Arabi har liksom Juppé rest till New York. Arabländerna stödjer nu en resolution som uppmanar Bashar al-Assad att avgå och lämna över makten till vicepresidenten.
Vilka är det s
om gjort uppror mot
al-Assad?
De från början fredliga protesterna liknar allt mer ett inbördeskrig.
Oppositionen består av unga sekulära, som drömmer om frihet och demokrati. Men där finns också sunni-islamistiska grupper som tagit till vapen, några tros stå terrornätverket al-Qaida nära.
I ”Fria Syriska Armén” ingår framför allt avhoppade armésoldater.
Enligt nyhetsbyrån AFP avrättade regimen nyligen en av frihetsarméns högsta officerare, överste Hussein Harmush. Han deserterade från armén i juni och flydde till Turkiet. Senare dök han upp i statlig syrisk tv och gjorde avbön. Rykten har florerat om att han kidnappats av regimtrogna agenter.
Vilka stödjer al-Ass
ad?
Diktatorn är alawit, en gren av islam besläktad med shia. Bashar al-Assad har (liksom sin far Hafez al-Assad) byggt sin makt på sina egna. Många alawiter har mycket att förlora om regimen faller. Det är ett skäl till att striderna nu är så bittra. Diktatorns hantlangare fruktar hämnden.
Även mång
a kristna och en del sunnimuslimska affärsmän som tidigare gynnats av al-Assad stödjer honom.
De flesta sunniter, som är i majoritet i Syrien, vill ha bort diktatorn.
Vilka vänner
har al-Assad i omvär
lden?
När mullorna i Iran på 1980-talet byggde upp den shiitiska gerillan Hizbollah i Libanon ställde Hafez al-Assad också upp med stöd. Syrien var ända tills regimen i Damaskus började tappa greppet en viktig maktspelare i Libanon och använde då Hizbollah som redskap.
Iran och Syrien har i decennier varit nära allierade, utpekade som ”ondskans axelmakter” av USA. På sistone har Irans president Mahmoud Ahmadinejad dock kritiserat al-Assad för hans övergrepp, trots att även regimen i Iran riktat urskillningslöst våld mot fredliga demonstranter.
Kina anser precis som Ryssland att FN (läs USA) inte ska blanda sig i suveräna staters inre angelägenheter.
Turkiet hade länge goda förbindelser med Syrien. Men när våldet eskalerade i våras vände premiärminister Recep Tayyip Erdogan ryggen åt al-Assad. Nu har syriska motståndsförband baser i Turkiet.
Hur gör
USA och EU nu?
USA ligger lågt. Barack Obama har ett presidentval i höst och är inte intresserad av något militärt äventyr. Flygförbudszonen över Libyen gick han motvilligt med på. En attack mot Syrien skulle utlösa Irans och Saudiarabiens ilska – med farliga konsekvenser för hela Mellanöstern.
Av
EU-länderna ligger Frankrike hårdast på i FN:s säkerhetsråd. Syrien var ett franskt protektorat under mellankrigstiden. Tills för några år sen sålde även franska företag vapen till regimen, men nu anser Frankrike, liksom hela EU att al-Assads brott mot mänskliga rättigheter måste stoppas.
EU kräver att al-Assad avgår och att fria val utlyses.
Samtidigt finns en oro för att västfientliga islamister ska flytta fram positionerna i det maktvakuum som uppstår efter diktaturen – precis som i Egypten.