EU inför, liksom USA och Kanada, egna sanktioner mot Iran. Sverige har
argumenterat emot men står bakom beslutet.
Den svenska regeringen har öppet argumenterat emot att EU lägger på extra
sanktioner utöver dem som FN:s säkerhetsråd slog fast i juni.
I likhet med de sanktioner som USA infört, och som också Kanada lanserar, är
EU-sanktionerna inriktade på energisektorn i Iran.
Men sanktionerna, som också handlar om att försvåra pengaöverföringar mellan
Iran och EU, kan innebära trassel för svenska företag med intressen i Iran.
De kan också drabba iranier i Sverige som vill göra transaktioner. Det är
några av skälen till varför den svenska regeringen har talat emot de nu
beslutade EU-åtgärderna.
Utrikesminister Carl Bildt betonar vikten av att de nya sanktionerna inte
försvårar för svenskiranier att skicka pengar till Iran.
– Vanliga iranier i Sverige måste ha möjligheten att ha förbindelser med
släktingar. Med den här överenskommelsen ska inte normala, personliga
transaktioner påverkas, säger Bildt till TT.
Enligt Bildt ska de som för över mindre summor än 400 000 kronor inte beröras
av sanktionerna.
– Tidigare var det tal om mycket lägre belopp och det hade ställt till många
problem, säger han.
Sitt tidigare motstånd mot att införa sanktioner kommenterar han så här:
– Man kan säga att jag tillhör dem som betonar förhandlingsspåret mer än
sanktionsspåret, men vi är mycket nöjda med den här överenskommelsen, säger
Bildt.
De flesta straffåtgärderna kommer att träda i kraft omgående, då de publiceras
i EU:s officiella tidning.
Bland de nya sanktionerna är förbud mot försäljning av utrustning, teknik och
tjänster till Irans energisektor. Det drabbar raffinaderier, flytande
naturgasproduktion och prospektering.
Det blir också förbud mot nya investeringar i energisektorn.