Hundra meter av is-massorna rasar ner i lagunen varje år. Glaciären
håller på att dö. Den försvinner kanske inte i morgon, men i en nära framtid.
Isbergen har blivit skrämmande symboler för den globala uppvärmningen. Det
kommer larmrapporter om hur isbergen på Grönland, glaciärerna på Himalaya
och ismassorna kring Nordpolen sakta håller på att smälta ner.
Det faktum att Nord- och Sydpassagerna kring Nordpolen öppnar sig och blir
seglingsbara är tecken som oroar forskarna. Och de förhöjda vattennivåer det
kommer att medföra när isarna smälter.
Vatnajökull på Island är Europas största glaciär. Den är 120 kilometer lång
och 90 kilometer bred och täcker 15 procent av Islands yta. På sina ställen
är isen en kilometer tjock.
Men den smälter. Och det i allt snabbare takt.
– Glaciären har gått fram och tillbaka i 200 år, men nu minskar den mer än
tidigare. Den har gått massivt tillbaka de senaste åren, säger Borgar
Baldursson.
Det syns på sjöarna med smältvattnet. Det märks också på istungorna som
krymper allt mer och förvandlas till vattenfåror. Och det märks på
glaciärens tjocklek.
– De där fläckarna fanns inte för några år sedan. De är helt nya, säger
Borgar Baldursson och pekar mot några fläckar med barmark på sluttningen.
Guiden Borgar Baldursson och hans kollega Bjarni Steinar tar oss upp på
glaciären med snöskoter. Fast det är mitt i sommaren får man vinterkänsla
när snön yr upp under snöskotrarnas drivband. Det är bara den kraftigt
värmande sommarsolen som skiljer sig från en vinterupplevelse i de svenska
fjällen.
För några amerikaner i gruppen är upplevelsen exotisk. Katy Lawrence,
biologilärare från Florida, har aldrig tidigare vistats på snö.
– Egentligen skulle jag känna mig lycklig, men mitt hjärta är fyllt av en
sorglig känsla. Jag har förstått att glaciären inte mår så bra i dag, säger
hon.
Helgi Björnsson, professor i geofysik vid universitetet i Reykjavik, är en
av de forskare som studerat utvecklingen på Vatnajökull under åren. Hans
forskarteam följer isens förändringar och gör framtidsmodeller utifrån olika
scenarier.
– Efter 1995 har vi haft en stor avsmältning och glaciären har minskat
kraftigt. Vi räknar med att den krymper med en meter per år över hela
iskappan. Men vi har också märkt en acceleration och att det går fortare och
fortare, säger Helgi Björnsson.
Det finns många tecken på avsmältning. Utlöporna blir mindre och mindre. På
vissa ställen blir istungorna 80 meter kortare per år. Även om det kommer
rikligt med nederbörd på vintern och isen växer, så kan inte den stora
avsmältningen kompenseras.
De framtidsmodeller som forskarna tagit fram grundar sig på olika variabler
när det gäller klimatet. Med en temperaturhöjning på 0,2–0,5 grader per tio
år, som forskarna i dag räknar med, ska Vatnajökull ha minskat med hälften
av sin storlek de närmaste 150 åren, för att vara helt borta om 200 år.
– Men det kan också gå fortare om temperaturen höjs. På Grönland kommer
förloppet att gå ännu snabbare eftersom smältvattnet från isbergen bidrar
till att öka avsmältningen. Det kan hela tiden komma in nya effekter, som
man inte vet är möjliga och inte heller har kunnat få med i beräkningarna,
säger Helgi Björnsson.
Ett händelseförlopp liknande det på Grönland finns vid lagunen Jökulsárlón
intill Vatnajökull. Här lossnar hundra meter av glaciären varje år och
faller ner i lagunen. Isbergen flyter omkring som spöklika vrak.
– Det är tusenårig is som bryts ner. Fast den tar fem gånger längre tid än
vanlig is att smälta går det väldigt snabbt när den hamnar i vattnet,
konstaterar Hanna Dis och håller upp ett isstycke.
”Die another day” har blivit en ödesmättat epitet för hela glaciären.