På ett toppmöte i Washington i april väntas president Barack Obama och hans
ryske kollega Dmitrij Medvedev sätta ett tak för hur många strategiska
kärnvapen varje land får ha. Genom uppgörelsen hoppas Obama öka möjligheten
att isolera Iran och Nordkorea för att hindra dem från att skaffa kärnvapen.
Kanske var det hotet om detta som fick Irans president Mahmoud Ahmadinejad att
i går göra en kovändning i iransk tv. Plötsligt meddelade han att Iran inte
alls har något emot att skicka låganrikat uran utomlands för upparbetning,
något som atom-energiorganet IAEA länge krävt för att världssamfundet ska
kunna kontrollera att Iran inte bygger kärnvapen i smyg.
”Somliga gör en höna av en fjäder”, sade Ahmadinejad.
Hans besked mottogs positivt i USA och Europa, om än med påtaglig skepsis.
Avtalet mellan USA och Ryssland har föregåtts av hemliga förhandlingar. Enligt
Wall Street Journal bekräftade Obama och Medvedev det på telefon i förra
veckan.
Därefter kunde Obama i ett tal som sändes på länk vid nedrustningskonferensen
Global Zero i Paris i tisdags upprepa sin vision om en kärnvapenfri värld.
Han varnade dock: ”Vårt slutmål kommer inte att förverkligas under vår
livstid.”
Enligt icke-spridningsavtalet NPT, som undertecknats av 187 stater, får bara
de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd ha kärnvapen: USA,
Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike.
Jämfört med kalla krigets dagar har supermakterna kraftigt minskat sina
arsenaler. Men USA och Ryssland har fortfarande kärnvapen nog för att
ödelägga jordklotet många gånger om.
Det som Obama och Medvedev nu enats om gäller strategiska kärn-vapen, avsedda
att utplåna hela städer. Enligt ett avtal från 1991 får USA och Ryssland ha
2 200 sådana vardera. Det nya taket sätts vid 1 500. Dessutom får USA och
Ryssland högst ha 700 bombplan, ubåtar och missiler som kan bära
kärnspetsarna.
Tanken är att USA och Ryssland ska gå vidare och även skrota taktiska
kärnvapen, mindre kraftfulla laddningar avsedda att användas på slagfältet
för att slå ut fartyg eller pansarkolonner.
Uppgörelsen mellan Obama och Medvedev är resultatet av förbättrade
förbindelser mellan USA och Ryssland efter maktskiftet i Vita huset för ett
år sen. Däremot har USA:s relationer med Kina snabbt försämrats.
Kina är den största fordringsägaren till amerikanarnas gigantiska statsskuld,
ett faktum som förra hösten fick Obamas ekonomiska rådgivare Lawrence Summer
att ställa frågan: ”Hur länge kan världens största låntagare fortsätta vara
världens främsta supermakt?”
Samtidigt anklagar USA Kina för allt från protektionism till piratkopiering av
amerikanska varor. När USA beslöt sälja vapen för sex miljarder dollar till
Taiwan hotade en talesman för president Hu Jintao med sanktioner mot
amerikanska företag och antydde att Kina nu inte blir så medgörligt i
nedrustningssamtalen.
Men det finns fler än fem kärnvapen-makter i världen. Varken Indien, Pakistan
eller Israel har undertecknat NPT. I det tysta accepterar världssamfundet
att de har kärnvapen.
Indien ses av västmakterna som en vän. Pakistan har blivit en viktig allierad
i kriget mot terrorismen. Och Israel har en stark beskyddare i USA.
Annat är det med Nordkorea och Iran. Häromåret deklarerade diktator Kim Jong
Il att han förfogar över kärnvapen. Iran misstänks i smyg vara på väg att
skaffa.
De iranska kärnkraftverken byggs med rysk teknik. Men på sistone har Moskva
visat en stigande irritation mot att Iran inte samarbetat med IAEA.
Efter uppgörelsen om strategiska kärnvapen hoppas USA nu få med sig ryssarna
även på hårdare sanktioner mot Iran för att få stopp på regimens påstådda
ambition att skaffa kärnvapen.