PEKING/DHARAMSALA. FN och EU manade båda sidor i kraftmätningen till
återhållsamhet.
Medan kinesiska säkerhetsstyrkor höll Tibets huvudstad Lhasa i ett järngrepp
hade myndigheterna på andra håll fullt upp med att kväsa antikinesiska
protester.
Stödrörelsen Free Tibet Campaign i London talade om ”en protestvåg utan
like” bland kloster och samhällen i Tibets kinesiska grannområden. Enligt
organisationen hade kinesiska styrkor landsatts med fallskärm som ett led i
de militära förstärkningarna i västra Kina för att stoppa protesterna.
I nordvästprovinsen Gansu flockades några tusen demonstranter i länet Machu,
sade Free Tibet Campaign. De ropade slagord till stöd för tibetanernas
andlige ledare Dalai lama och krävde självständighet för Tibet. Liknande
aktioner genomfördes i provinserna Sichuan och Qinghai.
Att få ut oberoende rapporter från den avspärrade regionen var svårt. En
dansk fotograf, Mads Nissen, nådde dock Tongren i nordvästprovinsen Qinghai
vid Tibets gräns och beskrev ”en stad i undantagstillstånd”. Enligt Nissen
var staden full av kravallutrustade poliser och militärpoliser, och
buddhistmunkarna fick inte utföra sina vanliga religiösa ritualer.
I Dharamsala i Indien hävdade det tibetanska exilparlamentet att ”hundratals
tibetaner” hade dödats i förra veckans stora demonstrationer i Tibet och
krävde att FN och omvärlden tar upp saken.
Samtidigt kritiserades Dalai lamas vägran att bojkotta Peking-OS hårt av
Tsewang Rigzin, som leder exilrörelsen Tibetanska ungdomskongressen. Rigzin
sade att allt fler tibetaner, ”särskilt de unga”, är frustrerade över Dalai
lamas politik att kämpa bara för självstyre snarare än full självständighet
för Tibet.
I Peking sade Tibets Kinatillsatte regeringschef Qiangba Puncog att
kinesiska säkerhetsstyrkor hade agerat återhållsamt i Lhasa och inte
avlossat ett enda skott. Dödsoffren skyllde han på demonstranterna.
– Tretton oskyldiga civila brändes eller höggs ihjäl, hävdade Qiangba.
Vid minoritetsuniversitetet i Peking samlades ett fyrtiotal studenter på
måndagen med stearinljus till ett möte ”för att be för de dödades själar” –
den första demonstrationen till stöd för Tibet i huvudstaden. Många lärare
försökte förmå studenterna att ge sig av.
Protesterna spred sig också utomlands till kinesiska ambassader. Kina krävde
via en UD-talesman att värdländerna ”vidtar konkreta och effektiva åtgärder
för att förbättra skyddet av kinesiska diplomatiska instanser”. I Nepals
huvudstad Katmandu greps minst 59 exiltibetaner som ropade ”Befria Tibet”
utanför en FN-byggnad i staden.