NEW YORK. Pakistan är Obamas svåraste utrikespolitiska utmaning och kan bli
ett moment 22 där ett problem inte kan lösas utan att ett annat uppstår.
Det är i USA:s intresse att dels slå ut talibanerna, al-Qaida och andra
terrornätverk, dels att säkra en stabilitet som minskar risken att Pakistans
kärnvapenarsenal hamnar i fel händer.
Befolkningen måste få säkerhet om det ska gå att åstadkomma en ekonomisk och
politisk utveckling. Säkerhet kan inte uppnås utan trovärdiga ekonomiska och
politiska institutioner.
USA:s utrikesminister Hillary Clinton talade om ”ett genombrott” efter förra
veckans presidentmöte i USA mellan Barack Obama, Pakistans Asif Ali Zardari
och Afghanistans Hamid Karzai.
Pakistans upptrappade militära operation mot talibanerna följer den väg USA
pekat ut. Men hundratusentals människor på flykt kan utlösa en humanitär
kris och ett folkligt missnöje som kan undergräva Zardaris redan svaga styre.
Till skillnad från sin företrädare George W Bush har Obama, själv eller via
medarbetare, valt att öppet uttrycka kritiska synpunkter som slår mot både
Zardaris och Karzais ledarskap. Bush höll stadigt fast vid såväl Karzai som
Pakistans förre president Pervez Musharraf trots deras uppenbara brister som
USA-allierade. Obama har sänt ut trevare mot Zardaris politiske ärkerival,
förre premiärministern Navaz Sharif.
När USA nu är på väg att drastiskt öka sitt ekonomiska bistånd till Pakistan,
tyder det mesta på att villkoren skärps.
I USA-kongressen märks en växande trötthet över de stigande kostnaderna för
kriget i Afghanistan/Pakistan. Men framförallt klagas det över att USA sedan
11 septemberattacken 2001 – då Pakistan utnämndes till allierad i kampen mot
terrorismen – skickat iväg 12 miljarder dollar som till stor del gått till
pakistanska militära ändamål som inte tjänat USA:s
syften.
När nya miljarder nu ska beviljas vill kongressen vara säker på att pengarna
leder till resultat. Det kan öppna dörren för kritik om otillbörlig
inblandning i Pakistans inre angelägenheter.
Även om USA sätter press på militären i Pakistan är handlingsutrymmet
begränsat. Redan de begränsade operationer som utförs med obemannade
flygfarkoster och specialkommandon är omstridda.
Förre Pentagonrådgivaren David Kilcullen, som var nära medarbetare till den
tidigare Irakbefälhavaren David Petreaus, konstaterar att USA lyckats
eliminera 14 al-Qaida-ledare inne i Pakistan. Men USA:s attacker har krävt
700 civila dödsoffer. Stärkta antiamerikanska stämningar innebär, enligt
Kilcullen, att 14 döda terrorister inte är värda priset.