En försiktig uppskattning pekar på att ormen varit runt 13 meter lång och vägt
över ett ton, något som får dagens nätpyton att framstå som rena gosedjuret.
Resterna av den förhistoriska jätten, som döpts till Titanoboa cerrejonensis,
hittades i en av världens största öppna kolgruvor i Cerrejon i norra
Colombia.
De fossila fynden utgörs av delar av ryggraden och det är med hjälp av dem som
forskarna fastställt att det handlar om resterna av en jätteorm som kramat
ihjäl sina byten, bland annat krokodiler.
I en rapport i tidskriften Nature uppskattar forskaren Jason Head vid
Mississauga-universitetet i Toronto och hans kollegor att ormen varit minst
13 meter lång och vägt 1 100 kilo eller mer, lång som en buss och tung som
en småbil alltså.
– Där ormen varit som bredast har den haft ungefär samma mått som en människa
upp till höften, säger geologen David Polly vid ett Indianauniversitetet
Bloomington till nättidningen Eurekalert.
Det är genom att jämföra de fossila kotorna med kotor från nu levande ormar
och sedan behandla resultaten i en datormodell som reptilgigantens mått
räknats fram.
David Polly säger att modellen kanske inte är helt korrekt, något som skulle
innebära att Titanoboa möjligen varit ännu större. Den överträffar med
marginal Hollywoodfantasierna i filmen ”Anaconda” där skådespelerskan
Jennifer Lopez stod på jätteormens meny.
Hur som helst, dagens största ormar, den gröna anakondan och nätpytonormen med
cirka nio meter och 140 kilo, går i en helt annan viktklass.
– Storleken hos fossilet är imponerande. Vi bestämde oss också för att
uppskatta hur varmt det måste ha varit på jorden för att ett kallblodigt
djur skulle kunna bli så stort, säger David Polly.
Paleontologer har länge vetat att det finns ett samband mellan jordens
medeltemperatur och hur stort just ett kallblodigt djur kan bli.
I fallet med den tropiskt levande Titanoboa uppskattas temperaturen ha pendlat
mellan 30 till 34 grader Celsius för 60 miljoner år sedan, en temperatur som
ligger betydligt högre än den övre gränsen för dagens regnskog.
– De uppgifterna utmanar synen på att dagens tropiska vegetation lever nära
sitt temperaturmaximum, noterar paleobotanisten Carlos Jaramillo vid
Smithsonianinstitutet. Han tror att resultaten kan leda till att man bättre
förstår konsekvenserna av den globala uppvärmningen.