Afghanistan/Pakistan. Det otillgängliga gränslandet mellan Afghanistan
och Pakistan är den centrala fronten i USA:s kamp mot terrorismen. Obama har
sagt att han vill föra över militära resurser från Irak till Afghanistan.
Han har lämnat dörren öppen för att USA ska kunna gå in militärt på
pakistanskt territorium för att slå ut gömställen där talibaner, al-Qaida
och andra terrorgrupper förbereder attacker i Afghanistan.
Alltfler säkerhetspolitiska experter i USA hävdar att det är omöjligt att
stabilisera en försämrad situation i Afghanistan så länge militanta
islamister kan hålla sig undan i pakistanska bergsområden.
Redan dagen efter Obamas historiska valseger krävde Afghanistans president
Hamid Karzai i sin gratulationshälsning att USA upphör med flygattacker.
I måndags rapporterades att 37 människor, de flesta kvinnor och barn i ett
bröllopssällskap, dödades i en bombattack i södra Afghanistan när
amerikanska trupper från luften jagade misstänkta terrorister.
Pakistans premiärminister Yosuf Raza Gilani understryker budskapet när han
varnar USA för att attacker inne i Pakistan bara kommer att fungera som
bränsle för antiamerikanska stämningar. Protesterna har varit starka och
utbredda mot attacker som beordrats av president Bush utan att han först
inhämtat den pakistanska regeringens samtycke.
Höga militärer i Pentagons ledning betonar att även om truppförstärkningar
behövs i Afghanistan så kan inte den bräckliga regeringen Karzai bara
stöttas upp med militära medel. Den USA-ledda insatsen för att bygga upp
Afghanistans infrastruktur och få igång en ekonomisk utveckling har
misslyckats, liksom ambitionen att återuppbygga den afghanska armén.
Med de budgetproblem USA står inför blir det besvärligt att öka resurserna.
Obama lär därmed behöva den goodwill valsegern gett honom för att övertyga
ett motsträvigt EU och andra allierade att ta ett större ansvar i
Afghanistan.
Irak. Obama har från början varit emot kriget Irak. Som president
väntas han snabbt fullfölja en utlovad USA-reträtt.
Frågan om ett militärt tillbakadragande är inte längre särskilt kontroversiell
i USA. Även om inget avtal ännu slutits med Irak har president Bush i
praktiken accepterat den irakiska regleringens krav om att en reträtt ska
vara slutförd senast i slutet av 2011. Obama har sagt att den ska kunna
klaras på 16 månader, alltså i mitten av 2010.
USA:s militära befälhavare i Irak betonar vikten av en ordnad reträtt som inte
äventyrar de betydande framsteg mot stabilitet som gjorts. Utomstående
parter, som Iran, kan försöka öka sitt inflytande med ett stärkt stöd till
shiamuslimska grupper i Irak.
Iran. Obama har förklarat att han till skillnad från president Bush är
beredd att ta en diskussion öga mot öga med Irans president Mahmoud
Ahmadinejad. Samtidigt som Obama varnat för risken för kärnvapenspridning,
har han betonat vikten av diplomatiska medel för att få Iran att överge alla
kärnvapenambitioner.
Men även med stöd av relativt milda sanktioner från FN:s säkerhetsråd har den
USA-stödda diplomatiska offensiv som letts av Frankrike, Storbritannien och
Tyskland varit ett fiasko. Efter åratal av påtryckningar fortsätter Iran att
gå vidare med ett nukleärt program som kan leda till kärnvapenproduktion.
Farhågor finns att Iran kan provocera fram en militär konfrontation i Persiska
viken. Efter Obamas valseger har Iran varnat för att USA-helikoptrar som
överträder gränsen mot Iran kommer att skjutas ned.
Nordkorea. USA har alltid haft svårt att lista ut intentionerna hos den
isolerade och paranoide diktaturen. Osäkerheten har ökat av rapporter om att
Nordkoreas ledare Kim Jong Il är svårt sjuk.
President Bush har små möjligheter att nå målet om en nordkoreansk
kärnvapennedrustning innan han lämnar Vita huset. Bush har de senaste åren
övergett en hårdför och kompromisslös attityd mot Nordkorea för en mer
samarbetsvillig diplomati som inkluderat multinationella förhandlingar.
Men Nordkorea har upprepade gånger svikit löften om att ge upp alla nukleära
ambitioneroch försök att blidka regimen genom att ställa i utsikt
energileveranser och bistånd för ekonomisk utveckling har inte lyckats. En
del bedömare i USA varnar för att Nordkorea kan komma att testa Obama med
nya och mer avancerade kärnvapenprovskjutningar.
Ryssland. Den ryske presidenten Dimitrij Medvedev spillde ingen tid när
han dagen efter USA:s presidentval påminde Obama om att Ryssland måste tas
på allvar. Medvedev hotade att placera ut kortdistansmissiler vid den
västliga gränsen mot Polen om den nya Obamaadministrationen går vidare med
USA:s planer på ett missilförsvar i Europa.
Medvedevs varning ses av en del bedömare som det mest allvarliga militära hot
som kommit från Ryssland sedan Sovjetunionens fall. Relationerna mellan USA
och Ryssland har blivit alltmer spända under president Bushs sista år i Vita
huset och nådde sin lägsta punkt efter den ryska invasionen av Georgien i
augusti.
Obama instämde då i de fördömanden som riktades mot Ryssland men avvisade krav
på att utesluta landet ur stormakternas samarbetsklubb G8.